Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-24 20:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/annu-ett-kraftigt-jordskalv-skakar-kroatien/

Världen

Stora delar av äldre stad förstördes av jordbävning i Kroatien

00:16. Borgmästaren i kroatiska Sisak håller en presskonferens när golvet börjar gunga. Epicentrum för ett kraftigt jordskalv låg i grannstaden Petrinja. Där uppges en flicka ha dött.

Minst sex personer har omkommit, varav en 12-årig flicka, och ett dussintal människor har skadats i det svåra jordskalv som skakade delar av Kroatien på tisdagsförmiddagen.

Bilder från de hårdast drabbade städerna visar raserade hus och omfattande förödelse.

– Det är panik, folk letar efter sina nära och kära, säger borgmästaren i Petrinja, Darinko Dumbović.

Jordbävningen som kändes över hela Kroatien och i flera grannländer hade sitt epicentrum nära staden Petrinja 47 kilometer söder om huvudstaden Zagreb. I grannlandet Slovenien stängdes kärnkraftverket Krsko som en säkerhetsåtgärd.

I den värst drabbade staden Petrinja flydde panikslagna människor ut på gatorna när delar av stadens centrum förstördes i skalvet som ägde rum klockan 11.19 på tisdagen.

Skalvet uppmättes till en magnitud på 6,2 och uppstod cirka tio kilometer under markytan. Det följdes av flera efterskalv på magnitud 3.

Bara timmar efter skalvet besökte premiärminister Andrej Plenković och president Zoran Milanović Petrinja.

Minst sex personer har omkommit, en av dessa en tolvårig flicka. En av de döda hittades under en delvis förstörd kyrka där tre andra hann sätta sig i säkerhet när den började rasa. Dödssiffran befaras stiga.

– Min stad är helt förstörd, vi har barn som har dött, det går inte att beskriva. Det är som Hiroshima. Vi behöver räddningspersonal eftersom vi inte vad vad som döljer sig under taken, sa stadens borgmästare Darinko Dumbović till tv-kanalen N1.

Enligt Dumbović har halva staden skadats av skalvet.

Flera sjukhus drabbades av skalvet och på ett sjukhus i Klaićevoj fick läkarna avbryta en operation på ett sexårigt barn till följd av skalvet och hela sjukhuset utrymdes. På ett annat sjukhus pågick fem förlossningar men alla inblandade klarade sig utan skador.

Patienter som vårdades i respirator för covid-19 har fått föras över till andra sjukhus.

Skalvet ägde rum en dag efter det att Kroatiens centrala delar drabbades av ett skalv med magnituden 5,2.

Omkring 300 soldater ur armén och sökhundar har satts in för att söka efter människor i rasmassorna men också för att evakuera invånare från Petrinja eftersom ett stort antal byggnader fått sådana skador att de inte ansågs säkra att bo kvar i.

Ett dussintal människor hade vid 16-tiden på tisdagen förts till sjukhus med frakturer och hjärnskakningar. För några av dem beskrivs skadorna som allvarliga.

Bilder och filmer från Petrinja visar hur räddningsmanskap drar ut fastklämda människor ur raserade byggnader men också ur bilar som träffats av nedfallande tegel och betong.

I huvudstaden Zagreb slogs all el ut och oroliga människor flydde ut på gatorna av rädsla för att deras hus skulle rasa samman.

Skalvet skadade också en radaranläggning som används för trafikledningen runt Zagrebs flygplats och allt flyg dit får nu ledas om, skriver 24 Sata.

Geologiskt ligger Kroatien längs den adriatiska plattan vars rörelser gör landet utsatt för skalv. Landet har skakats av tre lika kraftiga skalv sedan år 1900, uppger den amerikanska geologiska myndigheten USGS.

I mars skakades huvudstaden Zagreb av ett skalv på 5,3. Då skadades ett stort antal byggnader. Bland annat förstördes katedralens spira.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt