Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-22 22:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/danmarks-hogsta-spionchef-haktad-for-att-ha-rojt-statshemligheter/

VÄRLDEN

Danmarks högsta spionchef häktad för att ha röjt statshemligheter

Häktade Lars Findsen, chef för det danska förvarets underrättelsetjänst FE.
Häktade Lars Findsen, chef för det danska förvarets underrättelsetjänst FE. Foto: Ida Guldbæk Arentsen/TT

Lars Findsen, chef för Danmarks militära underrättelsetjänst, har suttit häktad i en månad misstänkt för att ha avslöjat statshemligheter.

Att det var landets högste spionchef som frihetsberövats var hemligt fram till i dag, måndag.

Findsen nekar till misstankarna som kan ge tolv års fängelse.

Som chef för Danmarks militära underrättelsetjänst Forsvarets Efterretningstjeneste och som tidigare chef för landets säkerhetspolis PET har Lars Findsen haft en unik insyn i landets mest hemliga verksamheter.

Onsdagen den 8 december greps han på en flygplats i landet, och häktades strax därpå av en domstol. På måndagen förlängde en domare i Köpenhamn häktningen fram till den 4 februari, uppger Jyllands-Posten.

Säkerhetspolisen PET och åklagarmyndigheten anklagar Lars Findsen för att ha avslöjat några av statens djupaste hemligheter, vilket ska kunna bevisas med material från en långvarig avlyssning, enligt bland andra Politikens källor. I två decennier har han haft den unika positionen att sitta som permanent ledamot i regeringens säkerhetsutskott.

– Jag vill att anklagelserna förs fram och jag bedyrar att jag är oskyldig, sa Lars Findsen till pressen på måndagsmorgonen innan rättssalens dörrar stängdes på grund av avgörande hänsyn till främmande makter och detaljer om fallet, som domaren uttryckte det.

Domstolen beslutade att häva förbudet mot namnpublicering av Lars Findsen, men att behålla det beträffande andra delar av rättsfallet. Därför är det inte helt klart exakt vad anklagelserna handlar om, annat än att det gäller paragraf 109 i brottsbalkens strängaste del som har upp till 12 års fängelse som påföljd – paragrafen åberopades senast för över 40 år sedan och rör landsförräderi, spionage och annan olaglig underrättelseverksamhet.

Tre andra nuvarande och tidigare anställda vid FE och PET greps samma dag som Findsen varav alla är på fri fot, men fortsatt misstänkta. Utredarna på PET har berättat att man under förundersökningen genomfört en rad husrannsakningar, men säger inte var eller vilka beslag man gjort. De fyra ska ”oberättigat ha vidarebefordrat högt sekretessbelagda uppgifter från underrättelsetjänsterna”.

Danmarks militära underrättelsetjänst (Forsvarets Efterretningstjeneste) håller bland annat till i Kastellet i Köpenhamn.
Danmarks militära underrättelsetjänst (Forsvarets Efterretningstjeneste) håller bland annat till i Kastellet i Köpenhamn. Foto: Christian Heinz/Alamy

Anklagelserna mot Lars Findsen med flera kommer efter en rad år av misstankar om mörkläggning, olaglig övervakning och andra oegentligheter i Danmarks militära underrättelsetjänst. Sommaren 2020 stängdes han av för att ha försett tillsynsorganet TET med ”ofullständig eller vilseledande information” och FE har sedan dess haft en tillförordnad chef i Svend Larsen.

Parallellt med den senaste tiden händelser har en konflikt mellan medier och underrättelsetjänster seglat upp. Den grundar sig i att just Svend Larsen och PET-chefen Finn Borch Andersen uppvaktat olika chefredaktörer med påminnelser om att spridning av konfidentiell information ger långa fängelsestraff.

Branschorganisationen Danske Medier reagerade starkt mot uppvaktningen som man uppfattade som dolda hot, särskilt med hänvisning till att underrättelsecheferna inte talade om vilken information som skulle vara olaglig att publicera:

”Mot denna bakgrund vill Danske Medier starkt uppmana justitieministern och försvarsministernatt inskärpa för PET och FE att det inte är underrättelsetjänsternas uppgift att motsätta sig, än mindre hota fria publicistiska medier i samband med deras lagliga verksamhet”, hette det i ett öppet brev till justitieminister Nick Hækkerup och försvarsminister Trine Bramsen före jul.

En annan ingrediens i det kapitlet av historien är att ett antal journalister kallats till förhör om FE-/PET-storyn under årets första dagar på polisens nyinrättade avdelning NSK, en nationell enhet för särskilt brottslighet. Tilltaget är ytterst ovanligt, men det ska sägas att även danska journalister har rätt att hävda källskydd också i polisförhör.

– Jag konstaterar att vi på kort tid ställts inför två osedvanliga grepp i samband med omständigheterna kring underrättelsetjänsterna. Det är svårt att inte se ett samband och det är svårt att se det som något annat än en signal till medierna som helt klart kan uppfattas skrämmande, säger Berlingskes chefredaktör och ansvariga utgivare Tom Jensen i egna tidningen.

Läs mer:

Varningar om dansk spionskandal ignorerades

Ämnen i artikeln

Danmark
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt