Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-25 04:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/darfor-ar-tyska-valet-avgorande-for-europa/

VÄRLDEN

Därför är tyska valet avgörande för Europa

Socialdemokratiska SPD med Olaf Scholz, miljöpartiet De gröna med Annalena Baerbock och kristdemokratiska CDU/CSU med Armin Laschet. Scholz och Laschet ligger bäst till i opinionsmätningarna inför tyska valet.
Socialdemokratiska SPD med Olaf Scholz, miljöpartiet De gröna med Annalena Baerbock och kristdemokratiska CDU/CSU med Armin Laschet. Scholz och Laschet ligger bäst till i opinionsmätningarna inför tyska valet. Foto: Martin Meissner/AP

När väljarna går till val i Europas starkaste ekonomi och största EU-land Tyskland har det stor betydelse för omvärlden. Landet har en nyckelroll i att ena länder i svåra politiska frågor. Som klimatet och ekonomin. Och för EU:s framtida relation med Kina.

Förbundskansler Angela Merkels strategi har varit att ett enat Europa är bra för Tyskland. Hon har medlat, kompromissat och hållit ihop EU-länderna samtidigt som grannländernas historiska rädsla för ett alltför dominant Tyskland har avtagit.

Nu ska hon ersättas av en ny. Vad betyder valet för Europa?

– Det är oerhört viktigt eftersom Tyskland är den största och ekonomiskt starkaste medlemsstaten i Europasamarbetet. Den rollen har stärkts senaste åren. Dels genom utvidgningen av nya medlemsländer, dels genom brexit när Storbritannien försvann, säger Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps.

Tyskland hör dock inte till de länder som brukar driva på samarbetet. Idéer till förändringar kommer sällan från Berlin. Men i många frågor ligger Tyskland nära den politiska mittfåran. Det underlättar för att bygga allianser.

– Tyskland har en nyckelroll när man ska komma till skott. Ska man hitta en lösning på ett problem krävs ofta att Tyskland är med och ser till att det blir verklighet, säger Göran von Sydow.

Den viktigaste frågan i valet är klimatet. I somras lade EU-kommissionen fram en rad förslag som ska minska utsläppen av växthusgaser för att göra Europa klimatneutralt till 2050. Oavsett vilken konstellation som tar makten lär miljöpartiet De gröna ingå. Partiet är det klart tredje största i opinionsmätningarna med sina 16 procent.

– Med De gröna i regeringen blir det lättare att få gehör i Tyskland för kommissionens förslag. Samtidigt uppfattar jag att det finns vissa spänningar även i tysk politik om hur mycket man ska göra, till vilka kostnader och hur stora hänsyn ska man ta till ekonomiska intressen, säger Göran von Sydow.

Vid sommarens översvämningar dog över 180 personer. Bilden från samhället Schuld i Rheinland-Pfalz.
Vid sommarens översvämningar dog över 180 personer. Bilden från samhället Schuld i Rheinland-Pfalz. Foto: Michael Probst/AP

Än mer problematiskt är de ekonomiska frågorna. Ska Tyskland och EU gå tillbaka till de gamla finanspolitiska reglerna eller blir det mer av gemensam upplåning?

– Skulle Socialdemokraterna och De gröna bilda regering själva, vilket förmodligen inte händer, blir det mindre tillknäppt och större stöd för de ekonomiskpolitiska idéerna som Macron och Frankrike har.

Blir de tyska liberalerna en del av regeringen lär det i stället bli mer återhållsamt.

– Liberalerna står för en stram finanspolitisk hållning. Man kommer inte gå tillbaka till den riktigt gamla stilen, men frågan är var man hamnar någonstans, säger von Sydow.

EU och internationella frågor har knappt nämnts i den tyska valdebatten.

När det gäller utrikespolitik tror forskaren Sophia Besch, vid tankesmedjan Centre for European Reform, att den nya regeringen kommer att ha ett mer kritiskt förhållningssätt till Kina. Detta oavsett vem som blir förbundskansler. Händelseutvecklingen runt covid-19, Hongkong och uigurerna sätter sina spår.

Förbundskansler Angela Merkel har varit mån om att hålla en god relation till Kina. Bilden är från ett statsbesök president Xi Jinping gjorde i Berlin 2017.
Förbundskansler Angela Merkel har varit mån om att hålla en god relation till Kina. Bilden är från ett statsbesök president Xi Jinping gjorde i Berlin 2017. Foto: Jose Giribas/TT

– Angela Merkel höll en tysk kurs som formades av ekonomiska intressen och förhoppningen att ett Kina som blev rikare gradvis skulle förändras till en liberal demokrati. Den synen har förändrats, även inom Kristdemokraterna. Till det kommer att många i Berlin har förstått hur hårt Biden trycker på för en samordnad strategi med Europa gentemot Kina, säger Sophia Besch i en podd från tankesmedjan.

Hon nämner själv den givna invändningen mot resonemanget: det finns starka ekonomiska intressen att hålla sig väl med regimen i Peking. Kina har passerat USA och är numera Tysklands största handelspartner.

– Tyskland prioriterar trots allt den transatlantiska länken och USA pressar på rejält om Kina, framhåller Sophia Besch.

Eftersom handelspolitik är en EU-fråga betyder det sannolikt att till exempel ett investeringsavtal mellan EU och Kina, som Angela Merkel lanserade i slutet av 2020, kan begravas för lång tid framöver.

Läs mer:

Vem fyller tomrummet efter Angela Merkel?

Smurfen Scholz vill bli Tysklands nya Mutti – socialdemokraternas dröm om revansch ser ut att bli verklighet

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt