Därför delar vi falska nyheter på sociala medier

På sociala medier är vi både mottagare och möjliga spridare av falska nyheter.

– Sociala medier är ett ställe där det är särskilt svårt att avgöra vad som är sant och vad som är falskt, säger David Rand, professor i hjärn- och kognitionsvetenskap vid Massachusetts Institute of Technology i USA.

Varför felaktiga och missvisande nyheter och ren desinformation kan få stor spridning på plattformar som Facebook och Twitter är en fråga som intresserar många forskare. David Rand och hans medarbetare har undersökt om själva upplägget på de sociala plattformarna påverkar vår förmåga att skilja lögn från sanning.

– Beslutet att dela något på sociala medier är ett socialt beslut. Vi väljer vad vi vill visa andra, vad vi tror att andra kommer att gilla och hur vi vill uppfattas, säger Gordon Pennycook på institutionen för psykologi vid University of Regina i Kanada.

– Så vad människor delar är inte nödvändigtvis vad de tror är sant, fortsätter han.

Vad människor delar är inte nödvändigtvis vad de tror är sant.

Forskarna lät 3157 amerikaner bedöma sanningshalten i rubriker om covid-19 och om amerikansk politik, till exempel: ”EU förbjuder amerikanska resenärer att flyga till Europa på grund av höga smittotal”. En grupp av försökspersonerna fick bara frågan om de trodde att rubrikerna var riktiga. En annan grupp fick först svara på om de kunde tänka sig att dela nyheten på sociala medier, och sedan om de trodde att rubriken var sann. Den tredje gruppen fick först överväga om rubriken stämde och sedan om de ville dela den.

Resultaten publiceras i veckans nummer av tidskriften Science Advances och presenterades vid den årliga konferensen för den amerikanska vetenskapsorganisationen AAAS i Washington.

– De som först fick frågan om de ville dela nyheten på sociala medier blev ungefär 10 procent sämre på att avgöra om rubriken var sann eller falsk. De blev mindre benägna att tro att sanna rubriker var sanna och mer att falska rubriker var sanna, säger Ziv Epstein, doktorand vid Massachusetts Institute of Technology.

– Jag blev förvånad över att tankesättet och upplägget på sociala medier hade en så stor inverkan som de hade, säger Gordon Pennycock.

Enligt forskarna blir hjärnan distraherad av frågan om nyheten är värd att dela eller inte, och därför mindre fokuserad på och mindre kapabel att avgöra vad som är sant och falskt.

– Istället för att skylla på användarna som delar falska nyheter borde vi lägga skulden på plattformarna som skapar en miljö som är så distraherande, säger David Rand.

Men distraktionen gick även åt andra hållet. De försökspersoner som först fick svara på om de trodde att rubriken var sann innan de fick frågan om de ville dela den var mindre benägna att sprida nyheter de inte trodde på.

Resultaten handlar om mer än sociala medier, menar Gordon Pennycock.

– Det här hjälper oss att förstå hur människor tänker och hur hjärnan fungerar på ett mer universellt plan, och att sammanhanget avgör hur vi tänker och vilka beslut vi fattar, säger han.

Sociala medier som Twitter och Facebook bygger på att användare ska dela och sprida många olika typer av saker med varandra, och är en extremt svår miljö för våra hjärnor.

– Där blandas seriösa nyheter om allvarliga världshändelser med farmors bästa recept och roliga kattvideor. Det blir svårt att vara vaken och avgöra vad som är rätt och fel när vi kanske bara är där för att slappna av och titta på filmklipp med skojiga katter, säger Ziv Epstein.

Läs mer:

En liten grupp superanvändare styr innehållet på Facebook