Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-29 09:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/debatten-om-natomedlemskap-tar-fart-i-finland/

VÄRLDEN

Debatten om Natomedlemskap tar fart i Finland

Bild 1 av 3 Finland har sedan länge ett omfattande samarbete med Nato – och nu tar debatten om ett kommande finländskt medlemskap fart. Bilden: minsvepare från Nato i Åbo.
Foto: Roni Lehti/AP
Bild 2 av 3 Finländska och svenska soldater på gemensamma övningen Baltops 2015 med Nato.
Foto: Tatum Vayavananda/DVIDS
Bild 3 av 3 Finlands president Sauli Niinistös nyårstal tolkades av många som en omsvängning i frågan om Natomedlemskap för Finland.
Foto: Matti Porre

I Finland har en debatt om landet ska bli medlem i försvarsalliansen Nato blossat upp efter president Sauli Niinistös nyårstal. Två riksdagspartier är tydligt för medlemskap.

Nu ser det ut som att det gröna partiet kan vara på väg att ansluta sig till dem.

Rysslands president Vladimir Putin har i skuggan av krisen vid Ukrainas gräns krävt att västalliansen Nato inte ska få utvidgas. När Finlands president tog upp frågan i sitt nyårstal uppmärksammades det därför såväl nationellt som internationellt.

– Möjligheten att alliera sig militärt och ansöka om medlemskap i Nato, hör också till Finlands rörelsefrihet och valmöjligheter, om vi själva så beslutar. Det har upprepade gånger bekräftats för Finland att Nato driver en så kallad öppet hus-politik, och att den fortsätter, sade president Niinistö.

Vissa tolkade det som en förflyttning av finsk säkerhetspolitik. Sauli Niinistö fick därför förtydliga att han bara upprepade vad han tidigare sagt. ”Om situationen förändras och jag ändrar uppfattning, kommer jag att uttrycka också det klart”, skriver presidenten i ett uttalande.

Men nyårstalet har satt fart på Natodebatten i Finland. Tidningen Ilta-Sanomat har gjort en enkät bland riksdagspartierna som visar att de är splittrade i frågan. Moderata Samlingspartiet och liberala Svenska folkpartiet är för ett medlemskap. Vänstern och Centern är mot. Socialdemokraterna och Sannfinländarna håller fast vid nuvarande politik - men båda partierna har eller har haft enskilda ledamöter som är för Nato.

De gröna är på väg att ta fram en ny Natopolitik inför partikongressen i maj. Flera ledande gröna politiker öppnar nu för Natomedlemskap, skriver Yle.

Teija Tiilikainen är direktör för Helsingforsbaserade Hybridcentret (European Centre of Excellence for Countering Hybrid Threats), en organisation som motverkar hybridhot. Hon konstaterar att det är länge sedan som Nato diskuteras så mycket i Finland.

– I en atmosfär där ryska kravet har blivit väldigt synligt och upprepas i ett spänt läge mellan Ryssland och väst aktiveras debatten, säger hon.

Bland invånarna är åsikterna om Nato tämligen stabila. Mellan 20-30 procent av väljarna vill att landet går med i organisationen. När Nato har varit indraget i en internationell kris har stödet sjunkit.

– Finnarna är kanske inte så rädda för den ryska reaktionen, utan oroar sig mer för att landet ska bli indraget i en internationell kris, säger Teija Tiilikainen.

Tuomas Forsberg, professor i internationella relationer vid Helsingfors universitet, säger att befolkningen kan delas in tredjedelar. En knapp tredjedel är för medlemskap, en tredjedel är emot och en tredjedel har ingen åsikt.

– Men två tredjedelar är alltid för försvarssamarbete med Förenta staterna, med EU eller andra. Man kan tänka sig att den gruppen skulle stödja även regeringen och presidenten om deras Natolinje ändras, säger han.

Att gröna partiet kan vara på väg att ändra åsikt har delvis taktiska skäl, tror Tuomas Forsberg. Gröna och Centern konkurrerar emellanåt om samma väljare. Nato blir då en fråga som skiljer partierna åt, resonerar han.

Forsberg ser socialdemokraterna som nyckelpartiet i såväl Finland som Sverige när det gäller Nato. Det måste skifta åsikt för att ett medlemskap ska bli aktuellt.

– Den största faktorn som påverkar Finland är inte Nato, inte USA, inte Ryssland. Det är Sverige, även om finska politiker inte vill medge det, säger han.

Helsingforsprofessorn ser det som osannolikt att Finland blir medlem om Sverige står utanför. Eller står utanför om Sverige blir medlem.

Liknande syn har Pete Piirainen, expert på säkerhetsfrågor vid utrikespolitiska institutet i Finland.

– Det bästa för säkerhetsläget i norra Europa vore att Sverige och Finland gick med samtidigt, om länderna nu beslutar så. Skulle bara ett land ansluta sig skapar det en onödig gräns i Östersjön, säger han.

Piirainen tycker inte att försvarsdebatten i Finland ska låsa sig vid Nato.

– Det är inte fruktbart att fastna i att bli medlem i Nato eller inte. Det viktiga är att diskutera vilka typer av försvarssamarbeten vi vill ha, säger han och påpekar att Finland traditionellt varit mer positivt till försvarssamarbete inom EU än vad Sverige har varit.

Ingen av de DN talat med tror att Finland blir medlem av Nato i närtid. Frågan är om sannolikheten ändå ökat. Teija Tiilikainen tycker det är svårbedömt.

– Kravet att Nato aldrig ska utvidga sig oroar folk, liksom partierna. Samtidigt vet de att Nato och USA aldrig går med på att sluta ett sådant avtal. Men vår politik bygger på Natooptionen och vem vet, dörrarna kanske inte alltid står öppna, säger hon.

Läs mer.

Biden och Putin varnade varandra i telefonsamtal

Michael Winiarski: Putin vill ha kontroll över hela östra Europa

Ämnen i artikeln

Nato
Ryssland
Finland
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt