Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-21 22:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/desmond-tutu-ar-dod/

VÄRLDEN

Tidigare ärkebiskopen och fredspristagaren Desmond Tutu är död

1 min 37 sek. Desmond Tutu var en känd motståndare till apartheid och icke-våldsförespråkare och är näst efter Nelson Mandela det svarta Sydafrikas mest framstående ledare.

Desmond Tutu är död. Den tidigare ärkebiskopen och antiapartheidaktivisten somnade in på söndagsmorgonen i sitt hem i Kapstaden, bekräftar Sydafrikas presidentämbete i ett pressmeddelande. Tutu blev 90 år gammal.

– Ärkebiskop emeritus Desmond Tutus bortgång är ännu ett kapitel av sorg i vår nations farväl till en generation av fantastiska sydafrikaner som har efterlämnat åt oss ett befriat Sydafrika, säger Sydafrikas president Cyril Ramaphosa i en kommentar.

Desmond Tutu var en känd motståndare till apartheid och icke-våldsförespråkare och är näst efter Nelson Mandela det svarta Sydafrikas mest framstående ledare.

1984 tilldelades Desmond Tutu Nobels fredspris för sin kamp mot apartheidregimen i Sydafrika. Han var den sista överlevande sydafrikanen som fått Nobelpriset. Motiveringen från den norska Nobelkommittén löd: ” En samlande ledargestalt i kampen för att lösa Sydafrikas apartheidproblem med fredliga medel.”

Han föddes den 7 oktober 1931 i Klerksdorp i Sydafrika och arbetade först som lärare. Senare började han studera teologi. 1960 prästvigdes Desmond Tutu i den anglikanska kyrkan. 1986 blev den första svarta anglikanske ärkebiskopen.

När Sydafrika höll sitt första val 1994 där alla fick rösta valdes Nelson Mandela som landets förste svarta president. Han utsåg Desmond Tutu som ordförande i Sannings- och försoningskommissionen (TRC).

”Som att bli förälskad”, så beskrev Desmond Tutu känslan att som 62-åring få rösta i Sydafrikas första demokratiska nationella val.

– Han var en av de mest imponerande – inte bara kyrkliga människor utan även humanister – som Afrika har sett, säger författaren och Sydafrikakännaren Per Wästberg till TT.

Wästberg, som har träffat Desmond Tutu vid ett antal tillfällen, lyfter särskilt Tutus roll i sannings- och försoningskommissionen i Sydafrika.

– Han var mycket skarp i sitt ställningstagande för icke-rasism, och samtidigt försonlig, aldrig hämnd, säger Wästberg.

Det var hans största verk i livet, att få till denna försoningskommission.

Förutom Nobelpriset har Desmond Tutu tilldelats flera utmärkelser, bland annat Pacem in Terris-priset, Biskop John T. Walkers pris för framstående humanitära insatser, Lincolns ledarskapspris och Gandhis fredspris. Han har också blivit utsedd till hedersdoktor vid Uppsala universitets teologiska fakultet.

I slutet av 1990-talet diagnostiserades Tutu med prostatacancer, han har vårdats på sjukhus flera gånger sedan millennieskiftet.

Håkan Juholt, Sveriges ambassadör i Sydafrika, säger att Desmond Tutu var en fadersgestalt för väldigt många i landet.

– Sydafrika har sorg i dag. Han var landets samvete, en moralisk ledare och under sin gärning var han aktivist, tänkare, ideolog och ledare. Han var lojal mot sanningen och människovärdet, säger Juholt till TT.

Tutu somnade in i sitt hem i Kapstaden under annandagen. Han blev 90 år gammal. Han lämnar efter sig hustrun Leah och fyra barn.

Den svenska läkaren Ingrid le Roux var nära vän med paret. Under apartheidåren bjöd hon flera gånger in dem till Sverige för rekreation på stiftsgården och S:t Davidsgården i Rättvik, vilket hon berättat för Kyrkans tidning.

Ämnen i artikeln

Sydafrika
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt