Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-17 19:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/det-har-behover-du-veta-efter-valet-i-norge/

VÄRLDEN

Det här behöver du veta efter valet i Norge

Jonas Gahr Støre under valnatten.
Jonas Gahr Støre under valnatten. Foto: Jon Olav Nesvold/Bildbyrån

Här är de fem viktigaste beskeden efter valet i Norge på måndagen, där väljarna klart och tydligt röstade för regeringsskifte.

1. Norge får en ny regering

Høyres Erna Solberg lämnar över regeringsmakten till Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre, som blir Norges nya statsminister.

Han vill helst bilda regering tillsammans med Sosialistisk Venstreparti och Senterpartiet och på tisdagseftermiddagen fick han mandat av Arbeiderpartiets centralstyrelse att  inleda regeringsförhandlingar med partierna. Tillsammans har de tre partierna en majoritet, med 89 av den norska riksdagen stortingets 169 platser.

Arbeiderpartiet blir i och med valresultatet inte beroende av stöd från Miljøpartiet De Grønne och Rødt, men även dessa partier har bjudits in till en första samtalsrunda.

Høyre har de senaste åren regerat tillsammans med liberala Venstre och Kristelig Folkeparti, sedan Fremskrittspartiet lämnat regeringen i början av 2020 och fortsatt som stödparti. På tisdagen lämnade Erna Solberg om att hon vill sitta kvar som partiledare över nästa val 2025

2. Han blir ny statsminister

61-årige Jonas Gahr Støre tog över som partiledare efter nuvarande Nato-ledaren Jens Stoltenberg efter Arbeiderpartiets valförlust 2014. Han var utrikesminister 2005–2012, dit han kom från posten som Röda Korsets generalsekreterare.

Jonas Gahr Støre har fått kritik för att vara en S-ledare med dålig förankring i arbetarrörelsen. Jonas Gahr Støre är uppvuxen i en välbärgad familj i västa Oslo, utbildad på elitskola i Frankrike och har en stor privat förmögenhet.

Han har varit oppositionsledare under Erna Solbergs åtta år vid makten.

3. Förlorarna och vinnarna

Arbeiderpartiet blir största parti med 26,4 procent, men det är ändå något sämre än förra valet och partiets näst sämsta resultat på nästan 100 år, enligt NRK.

Senterpartiet är valets stora vinnare, och går framåt drygt 3 procentenheter sedan valet 2017. Även det radikala vänsterpartiet Rødt kan fira efter att ha fördubblat stödet sedan 2017, till 4,7 procent.

Høyre är det parti som backar mest, minus 4,6 procentenheter.

Miljøpartiet De Grønne och Kristelig Folkeparti hamnar under fyraprocentspärren, vilket i Norge inte betyder att partierna ramlar ur stortinget, men däremot att de inte får ta del av de 19 viktiga utjämningsmandaten. Partierna får därmed bara tre mandat vardera.

4. Rekordmånga partier i stortinget

Aldrig tidigare har så många partier fått plats i stortinget, detta sedan ett tionde parti tagit klivet in.

Enfrågepartiet Pasientfokus fick drygt 13 procent av rösterna i valdistriktet Finnmark i Nordnorge. Det är tillräckligt för att få en plats i stortinget, trots att det bara motsvarar 0,2 procent på riksnivå. Partiets stora fråga är ett nytt sjukhus i Alta kommun.

Efter valet 2017 satt nio partiet i stortinget, vilket redan då var rekordmånga, sedan Miljøpartiet De Grønne och Rødt fått varsitt mandat.

5. Frågorna som kan ha avgjort valet

De viktigaste valfrågorna har varit hälso- och sjukvård, klimatet och Norges roll som oljeproducent och social ojämlikhet.

Miljøpartiet De Grønne ställde inför valet ett ultimatum, att Norge måste sluta leta efter olja och gas, annars stödjer inte partiet en regering. Nu visar det sig dock att Arbeiderpartiet inte behöver partiets stöd för att få majoritet.

Aborträtten seglade också upp som en valfråga. Arbeiderpartiet och flera partier på vänsterkanten vill förlänga den bortre gränsen till vecka 18, medan Erna Solberg och hennes regering försvarade dagens lagstiftning som stramades åt för två år sedan.

Läs mer:

Nu inleds samtalen för att få ihop en norsk regering

”Valet visar att Norge vill ha ett mer rättvist samhälle”

Torbjörn Petersson: Arbeiderpartiet kan få sin drömregering

Valvinnaren jämförs med Olof Palme

Ämnen i artikeln

Val Norge
Norge
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt