Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-16 20:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/detta-har-hant-under-oroligheterna-i-kazakstan/

VÄRLDEN

Detta har hänt under oroligheterna i Kazakstan

En kazakisk soldat vid en kontrollstation i Kazakstan på fredagen.
En kazakisk soldat vid en kontrollstation i Kazakstan på fredagen. Foto: RU-RTR Russian Television/AP

Det stormar i det oljerika, fornsovjetiska Kazakstan. Över 4 000 personer har gripits och tiotals personer har dödats från båda sidor. Ryska styrkor har på begäran skickats dit för att stävja oroligheterna.

Detta har hänt sedan våldsamma protester bröt ut i det centralasiatiska landet under nyårshelgen.

Våldsamma massprotester har under årets första vecka skakat den forna sovjetstaten – med gränser mot Ryssland i norr och Kina i öst. Kazakstan har Centralasiens största ekonomi, med flödande naturtillgångar av både olja och gas, men har de senaste åren präglats av upptrappade protester.

Missnöjet börjar koka efter stigande bränslepriser

De rådande protesterna i Kazakstan fick näring av att bränslepriserna i landet steg kraftigt vid årsskiftet, efter att regeringen slopat subventionerna på gas. Drivmedlet har fram till nu varit billigt i landet, och många kazaker har därför använt det i sina bilar. Prischocken fick många kazaker att ge sig ut på gatorna under nyårshelgen – först i den olje- och gasrika Mangystauregionen i västra Kazakstan, sedan i andra delar av landet. Bland annat spreds protesterna till den största staden Almaty.

– I västra Kazakstan protesterade man mot gaspriserna, men det handlade inte om det i Almaty, säger Johan Engvall som forskar på Ryssland och Eurasien vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

Protesterna speglar i stället ett djupare missnöje – nämligen över sådant som korruption, fattigdom, socioekonomiska klyftor och det politiska styret. Vinsterna från landets naturresurser har koncentrerats till en snäv ekonomisk och politisk elit i stället för att komma allmänheten till gagn, förklarar han.

Både president Kasym-Zjomart Tokajev och hans föregångare Nursultan Nazarbajev har varit i skottgluggen för missnöjet. Nazarbajev styrde från 1991 – då landet blev självständigt efter Sovjetunionens fall – till 2019. Trots sin avgång har den i dag 81-årige Nursultan Nazarbajev haft fortsatt inflytande bakom kulisserna, vilket enligt Johan Engvall har inneburit att Tokajevs utlovade reformer har ekat ihåligt bland kazakerna.

– Han är själva symbolen för systemet, säger han.

De protesterande kazakerna vill reformera landet och förbättra sina levnadsvillkor, skriver The Guardian. De är dock inte organiserade, och varken kraftfulla oppositionspolitiker eller ett tydligt regeringsalternativ finns.

– Det är en ledarlös proteströrelse, vilket har gjort det svårt för styret att ha dialog med demonstranterna. Där har landets ledning sig själv att skylla på, eftersom man har tryckt bort oppositionen i flera år, säger Johan Engvall.

Regeringen avgår

Protesterna tilltog under årets första vecka, med våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. Kazakiska myndigheter utlyste undantagstillstånd onsdagen den 5 januari, med nattliga utegångsförbud fram till den 19 januari. Internet har tidvis legat nere.

Tidigare under veckan var tongångarna vänligare, och president Kasym-Zjomart Tokajev beordrade regeringen att återinföra subventionerna på gas. Den 5 januari upplöste presidenten den kazakiska regeringen för att stävja protesterna, och i stället tillsatte han den tidigare vice premiärministern Alikhan Smailov som tillförordnad premiärminister till dess att en ny regering är på plats.

– I början kändes det lite hoppfullt när Tokajev försökte möta demonstranternas krav litegrann. Sedan har han valt en annan väg, när protesterna började urarta och blev våldsamma, säger Johan Engvall.

Demonstranter har i Almaty vandaliserat och tänt eld på offentliga byggnader, samtidigt som presidenten gått hårdare fram. Han har bland annat skyllt upploppen på ”utlandstränade terrorister”, utan att lägga fram några bevis för påståendet.

Ryska styrkor skickas till Kazakstan

Efter en begäran från president Kasym-Zjomart Tokajev skickade den ryskledda säkerhetsalliansen CSTO torsdagen den 6 januari ”fredsbevarande trupper” för att få kontroll över de stegrande oroligheterna i landet.

Samtidigt kom rapporter om flera döda i sammandrabbningar – både från säkerhetsstyrkorna och bland demonstranterna. Särskilt oroligt har det varit i landets största stad Almaty.

På torsdagen avrådde Sveriges utrikesdepartement från resor till Kazakstan på grund av det förändrade säkerhetsläget – en uppmaning som gäller tills vidare.

Kazakstans inrikesdepartement meddelade dagen därpå att 26 demonstranter, som departementet kallar ”väpnade kriminella”, har dödats och 18 personer från säkerhetsstyrkorna. Samtidigt har över 4 400 gripits.

Presidenten sade i ett tv-sänt tal på fredagen att han har gett klartecken till säkerhetsstyrkor att de får skjuta skarpt utan förvarning om nya oroligheter uppstår. Tidigare under dagen sade han i ett uttalande att ordningen ”i stort har återställts i samtliga regioner”. Han fortsatte under dagen att kalla demonstranterna för ”banditer” och ”terrorister”.

”Terrorister använder fortfarande vapen och orsakar skada på civil egendom. Därför kommer antiterrorinsatsen att fortsätta tills de militanta har eliminerats,” sade han i uttalandet.

– Retoriken har verkligen hårdnat. Det är oroväckande det som kom i dag, om att skjuta aktivister, säger Johan Engvall.

Han menar att presidenten har satt sig ”i knät på Moskva” för sin överlevnad.

Vad som händer framåt är ovisst, enligt Johan Engvall. Att ryskledda styrkor har kallats in förändrar spelplanen, och utfallet beror på hur det tas emot av kazakiska medborgare. Det spelar även roll hur tidigare president Nazarbajev och hans närmaste män reagerar.

– Ser de att slaget är förlorat? Eller kommer vi se en tilltagande konflikt inom eliten? säger Johan Engvall och fortsätter:

– Kazakstan kommer i alla fall inte att bli sig likt framöver.

Läs mer:

Statsvetare: Vreden i Kazakstan beror på avgrundsdjupa sociala klyftor

Kazakstans president ger klartecken för styrkor att öppna eld

Nato i krismöte efter ryska hotet om Ukraina och ryska soldater i Kazakstan

Ämnen i artikeln

Kazakstan
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt