Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-25 23:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/diplomater-till-afp-eu-toppmotet-overens-om-sanktioner-mot-belarus/

Världen

EU enat om Turkiet och Belarus

EU:s rådsordförande Charles Michel och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
EU:s rådsordförande Charles Michel och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Foto: AFP

EU:s medlemsländer är överens om sanktioner mot Belarus och hur Turkiet ska hanteras med både morot och piska.

– Vi är redo att använda alla verktyg vi har till vårt förfogande, säger rådsordförande Charles Michel i Bryssel.

TT Text

Utrikespolitiken var helt dominerande när Michel höll toppmöte med EU:s stats- och regeringschefer ända fram till klockan ett på natten mot fredagen.

Bland det som avhandlades fanns förgiftningen av ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, den nyuppflammade konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan kring Nagorno-Karabach och våldsamheterna i Belarus efter presidentvalet i augusti.

Mest fokus låg ändå på spänningarna i östra Medelhavet där Cypern och Grekland vill ha stöd gentemot Turkiet.

Och till sist har de fått det.

– Vi upprepade med styrka vår solidaritet med Grekland och Cypern. Ingen kan slå in en kil mellan oss, lovar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i Bryssel.

Irritationen gäller främst det turkiska letandet efter olja och gas på vatten som Cypern ser som sitt. Regeringen i Nicosia vill ha en stark markering från EU och vägrade länge att acceptera de ordalydelser och åtgärder som föreslogs.

– För mycket morot, för lite piska, sade en grekisk tjänsteman till nyhetssajten Politico Europe under torsdagskvällen.

Först sedan klockan slagit nästa ett på natten mot fredagen kom till sist ett genombrott.

– Vi vill ha en konstruktiv och positiv relation med Turkiet. Men det kommer bara att fungera om provokationerna och påtryckningarna upphör, säger von der Leyen på presskonferensen efteråt.

– I en situation där Turkiet agerar ensidigt och bryter mot internationell rätt så har vi en verktygslåda och vi kan använda den omedelbart, säger tyskan – utan att rakt ut vilja använda ordet sanktioner.

– Det är nu Turkiet som måste bevisa att de vill gå en konstruktiv väg, säger hon.

Lösningen kring Turkiet innebar även att den senaste tidens låsningar kring Belarus nu försvinner.

Egentligen har EU:s utrikesministrar redan enats om att införa utökade sanktioner mot styret under mångårige diktatorn Aleksander Lukasjenko i Belarus. Det formella införandet har dock blockerats av Cypern, i väntan på det turkiska.

Nu är emellertid alla överens om att i princip omedelbart agera mot 40 personer i den belarusiska statsledningen.

– Det är en viktig signal. Det kommer att bekräftas via en skriftlig procedur i morgon, säger Charles Michel.

Sverige fanns inte fysiskt med vid toppmötesbordet, då statsminister Stefan Löfven (S) valt att stanna hemma av privata skäl, sedan hans mamma nyligen avlidit och snart ska begravas.

I stället fick Finlands Sanna Marin tala även för Sveriges räkning, då några vikarier inte accepteras vid EU:s toppmöten.

– Det kommer inte att vara några svårigheter för henne. Sverige och Finland ligger mycket nära varandra när det gäller alla de frågor som står på dagordningen, sade EU-minister Hans Dahlgren (S) inför toppmötet i Bryssel.

Stats- och regeringscheferna avslutar sitt toppmöte under fredagen med samtal om den inre marknaden, industripolitik och brexit.

Ämnen i artikeln

Turkiet
Belarus
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt