Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-07 18:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/dodstalet-fortsatter-stiga-efter-oversvamningarna-i-pakistan/

VÄRLDEN

Dödstalet fortsätter stiga efter översvämningarna i Pakistan

Förnödenheter levereras i den hårt drabbade Sindh-provinsen i Pakistan.
Foto: Fareed Khan/AP

Forskare tror att klimatförändringarna kan ha spelat en avgörande roll för de kraftiga översvämningarna i Pakistan.

Över 1 500 personer har nu omkommit och ytterligare tiotals miljoner har tvingats på flykt.

Under augusti föll över tre gånger så mycket regn som normalt i Pakistan, vilket gjorde det till den blötaste augustimånaden i landet sedan 1961.

Skolor, bostadshus, sjukvårdsinrättningar och vägar har svepts bort i vattenmassorna och tiotals miljoner människor har tvingats på flykt på grund av översvämningarna som drabbat inte minst provinserna Balochistan och Sindh i södra och sydöstra Pakistan. Minst 1 500 människor har dött, varav en tredjedel barn.

De kraftiga monsunregnen kan enligt en forskargrupp vid World Weather Attribution, WWA, som analyserar hur klimatförändringar påverkar extrema väderhändelser, åtminstone delvis bero på klimatförändringar.

– Våra bevis tyder på att klimatförändringarna har spelat en betydande roll, även om det är svårt att kvantifiera hur stor roll de har haft, säger Friederike Otto, klimatolog och universitetslektor i klimatvetenskap vid Imperial College i London, till BBC.

Hon säger att översvämningarna i Pakistan går i linje med vad prognoser förutspått sedan flera år tillbaka och att den här typen av kraftiga regn sannolikt kommer att bli ännu mer intensiva om temperaturen stiger ytterligare.

En man tvättar sina kläder vid floden i hårt drabbade Balochistan den 8 september.
Foto: Fida Hussain/AFP

Gruppen har dels studerat nederbörden över Indusflodens avrinningsområde i 60 dagar och dels nederbörden i de hårdast drabbade provinserna Sindh– och Balochistan i fem dagar. Resultatet visar att nederbörden har ökat med 50 respektive 75 procent jämfört med om jorden inte hade värmts upp med 1,2 grader, enligt forskarna. Samtidigt framhålls att beräkningarna är osäkra, dels på grund av den stora variationen i nederbörd i regionen och dels eftersom förändringarna kan bero på flera olika faktorer inklusive – men inte nödvändigtvis uteslutande på grund av – den globala uppvärmningen.

Sindh, som står för nära en tredjedel av livsmedelsproduktionen i Pakistan, har fått nära sex gånger sin genomsnittliga nederbörd den här monsunsäsongen, rapporterar The New York Times. Ungefär hälften av provinsens skördar påverkas samtidigt som vattenmassorna hotar att slå ut höstens veteskörd. Med sjukdomar så som denguefeber och malaria samt undernäring som breder ut sig i Pakistan väntas den humanitära situationen förvärras ytterligare.

De materiella skadorna, inklusive 6 700 kilometer förstörd bilväg och 269 raserade broar, beräknas kosta motsvarande över 300 miljarder svenska kronor.

Ämnen i artikeln

Pakistan
Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt