Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-02 00:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/esa-soker-astronauter-for-forsta-gangen-pa-elva-ar/

Världen

ESA söker astronauter – för första gången på elva år

Christer Fuglesang, Sveriges första austronaut.
Christer Fuglesang, Sveriges första austronaut. Foto: AP/NASA

Den europeiska rymdorganisationen ESA söker nu nya astronauter för första gången på elva år. Kvinnor och personer med en fysisk funktionsvariation uppmanas särskilt att söka till det europeiska rymdprogrammet för blivande astronauter, rapporterar Reuters.

Rymdledande nationer sätter nu siktet på att nå månen och förhoppningsvis Mars när European Space Agency (ESA) rekryterar nya astronauter för första gången på över ett decennium.

Sammanlagt planerar rymdorganisationen att utöka sin besättning med 26 personer. Men i slutändan handlar det om fyra till sex nya karriärastronauter som får en fast anställning, medan resterande 20 blir så kallade reservastronauter.

Reservastronauterna erbjuds tidsbundna kontrakt som är kopplade till specifika uppdrag – bland annat framtida kommersiella rymdresor.

ESA förklarar även att man uppmanar kvinnor och personer med fysiska funktionsvariationer att söka sig till den nya besättningen. Tanken bakom är att öka mångfalden till tjänstgöringslistan.

Personer som uppfyller de formella kraven men som har en fysisk funktionsvariation har inte tidigare kunnat ansöka – men den här gången har de möjlighet att få en plats i reserven.

Att skicka ut paraastronauter i rymden är en del av ESA:s framtidsplan.

– Genom att utforska och anpassa teknologin kan resan även bli möjlig chansen för personer med funktionsvariationer. När det gäller rymdresor är vi alla fysiskt rörelsehindrade, säger den italienska astronauten Samantha Cristoforetti, som ansökte och blev antagen till programmet för 13 år sedan.

För att kunna bli och ansöka om tjänsten som astronaut krävs en magisterexamen i naturvetenskap, teknik, matematik eller datavetenskap samt tre års yrkeserfarenhet efter examen. Personer från medlemsstaterna kan ansöka.

Under tisdagens kampanjlansering framhöll rekryteringschefen Lucy van der Tas att det kommer att bli svårt att knipa en av platserna.

– ESA förväntar sig ett väldigt stort antal sökande, säger hon.

Mellan den 31 mars och 28 maj 2021 ska ansökningar skickas in via ESA:s webbplats. Efter att ansökningarna blivit godkända ska kandidaterna genomgå en tuff urvalsprocess i sex steg.

Processen för de blivande europeiska astronauterna kommer att pågå ända fram till oktober 2022.

Det var senast elva år sedan tjänster till astronautprogrammet utannonserades av ESA. Vid tidpunkten fick man in över 8.000 ansökningar. Den här gången väntar man sig tusentals ansökningar.

– Kandidaterna kommer att behöva vara mentalt förberedda inför denna process, säger Lucy van der Tas.

För de kandidater som antas till programmet kommer en rymdresa inte att bli möjlig förrän tidigast 2024 med den internationella rymdstationen ISS som sannolik destination.

– Jag tänker att det är en fantastisk möjlighet. Det kommer att innebära en möjlighet till att lära oss mycket om oss själva, säger Samantha Cristoforetti.

Ämnen i artikeln

Rymden
ESA
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt