Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-11-24 08:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/etiopiska-styrkor-intar-annu-en-stad-i-tigray/

Världen

Mänsklig katastrof hotar – nej till medling

Ethiopian news agency/AP/TT
Denna bild, som distribuerats av Etiopiens statliga nyhetsbyrå, visar federala styrkor som förflyttar sig vid gränsen mellan regionerna Amhara och Tigray tidigare i veckan.
Ethiopian news agency/AP/TT Denna bild, som distribuerats av Etiopiens statliga nyhetsbyrå, visar federala styrkor som förflyttar sig vid gränsen mellan regionerna Amhara och Tigray tidigare i veckan.

Varningarna om att striderna riskerar att trappas upp och leda till mänsklig katastrof är inte tillräckliga.

Etiopiens premiärminister säger nej till medling och regeringsstyrkorna har nu tagit kontroll över ytterligare en stad i regionen Tigray i Etiopien, uppger regeringen.

TT Text

Staden Adigrat, belägen knappt tolv mil norr om regionhuvudstaden Mekelle, är den senaste i raden av städer som tas över av regeringsstyrkornas från Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF).

Enligt TPLF miste nio civila livet i striderna om staden, en uppgift som regeringen inte kommenterat.

Sedan stridigheterna utbröt tidigare i november har regeringsstyrkor även uppgett att de tagit kontrollen över de strategiskt viktiga städerna Adawa och Aksum.

Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed, som mottog Nobels fredspris 2019, inledde i början av månaden en militärinsats i Tigray efter en dödlig attack mot federala styrkor i delstaten, en attack som TPLF nekar till att ha genomfört.

Efter uppgifter om att stridigheterna även spillt in i grannlandet Eritrea växer nu oron för att konflikten ska utvidgas. Afrikanska unionen har erbjudit sig att medla mellan TPLF och regeringen – ett erbjudande som premiärminister Abiy Ahmed bestämt tackade nej till under lördagen.

Premiärministern menar att man först måste störta rebelledarna från makten i regionen, detta då de enligt honom gjort uppror mot centralmakten och attackerat regeringstrupper.

TPFL menar å sin sida att Abiy Ahmed sedan han kom till makten för två år sedan marginaliserat och förföljt tigreaner, folkgruppen som TPFL företräder. Abiy Ahmed tillhör själv de betydligt större folkgrupperna Oromo och Amhara.

Uppgifter om vad som pågår i Tigray är knapphändiga då regeringen i Addis Abeba stängt av tele- och internetkommunikation med regionen. Hundratals, kanske tusentals, människor befaras ha dödats och tiotusentals flytt till grannlandet Sudan.

FN och andra internationella hjälporganisationer varnar att den humanitära situationen i Tigray snart kan bli katastrofal då över fem miljoner människor sedan tidigare krig i området lever där som internflyktingar. Många av dessa är beroende av hjälpförsändelser för att få sina dagliga matbehov tillgodosedda, något som i nuläget nästintill omöjliggörs av striderna.

Gunnar Jonsson: Etiopiens drömmar om fred krossas av krigslarmet

FN: Alarmerande nivåer av etniskt våld i Etiopien

Ämnen i artikeln

FN
Eritrea
Abiy Ahmed
Etiopien
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt