Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-25 16:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/eu-kommissionen-vill-skarpa-utslappsmalen/

Världen

EU-kommissionen vill skärpa utsläppsmålen

Foto: John Thys/AFP

EU-kommissionen vill se skärpta klimatlagar, ha mer samordning mellan EU-länderna på hälsoområdet och införa lagstadgade minimilöner.

När kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll sitt årliga tal flaggade hon även för EU-skatt på digitala jättar som Google och stärkta rättigheter för hbtq-personer.

I juli kom EU-länderna överens om ett gigantiskt stödpaket på 750 miljarder euro för att mildra följderna av covid-19. De blev också överens om EU:s långtidsbudget. Uppgörelsen måste först godkännas av Europaparlamentet. Ledamöterna fick på onsdagen en försmak av hur EU-kommissionen vill använda en del av pengarna det kommande året.

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll då för första gången sitt så kallade state of the union-tal. Alltså det årliga tal som ordföranden håller om läget i unionen.

Klimatfrågan, liksom digitalisering, dominerade hennes tal.

– Vi måste skynda på och fördjupa klimatarbetet. EU-kommissionen föreslår därför att höja målet för 2030 till att minska utsläppen med åtminstone 55 procent, sade Ursula von der Leyen.

I dag är målet att utsläppen ska ned med 40 procent, mätt från nivån 1990. Eftersom det tog tid för länderna att enas om det målet lär det nya skarpare möta motstånd i delar av medlemskretsen.

https://twitter.com/vonderleyen/status/1306138472076505088

– Kan vi nå det nya målet är vi på god väg att nå klimatneutralitet till 2050. Vi har teknologin, experterna och investeringarna, sade hon och berättade att 37 procent av det gigantiska stödpaketet ska investeras i klimatarbetet.

Ursula von der Leyen tog ett exempel från Sverige för att konkretisera vad hon menar. Ståljätten SSAB, Sveriges största utsläppare, invigde i augusti en pilotanläggning i Luleå där man använder vätgas.

Ett mindre populärt förslag ur svensk synvinkel är att införa lagstadgade minimilöner. Arbetsmarknadens parter, som via kollektivavtal gör upp om lönenivåerna, anser att förslaget underminerar den svenska modellen. Även bland riksdagspartierna finns en bred majoritet mot förslaget.

– Alla måste ha tillgång till minimilöner, antingen genom kollektivavtal eller lagstadgade löner, sade Ursula von der Leyen.

Inför sitt tal skrev hon i en debattartikel i DN att hon inte vill stoppa framgångsrika modeller som de i Norden.

Den försäkran lugnar dock inte motståndarna.

https://twitter.com/LOSusannaG/status/1305786335161126914

LO och Svenskt näringsliv är några av dem som tagit till orda. Bland andra Heléne Fritzon och Johan Danielsson, S-ledamöter i Europaparlamentet, anser att von der Leyen istället bör föreslå minimilöner som en rekommendation till länderna, inte som ett direktiv, som är en rättsakt som innehåller bindande bestämmelser.

Ett annat av Ursula von der Leyens förslag som inte uppskattas av svenska regeringen är att införa en europeisk skatt på digitala jättar som Google, Amazon, Facebook och Apple. Här får Sverige draghjälp av Danmark, Finland och Irland. Svenska regeringen argumenterar för att en internationell digital skatt ska göras upp inom ramen för samarbetsorganisationen OECD.

Det arbetet har dock försvårats sedan USA i somras drog sig ur diskussionerna om en digital skatt. I stället hotar amerikanerna med repressalier om Europa inför en skatt på egen hand.

– Blir det ingen internationell uppgörelse om en rättvis skatt kommer Europa att föreslå en egen skatt i början av nästa år, fastslog Ursula von der Leyen.

På det digitala området vill kommissionen se en kraftig utbyggnad av digital infrastruktur, bland annat av bredband i regioner som ligger efter. Kommissionen vill även ha ett europeisk digitalt id, som kan användas för att hyra cyklar likväl som betala skatt. På så sätt kan EU bättre än i dag kontrollera att personuppgifter samlas in och används på ett säkert sätt, enligt Ursula von der Leyen.

Hon tog också upp rasism.

– Vi ska använda budgeten för att ta itu med diskriminering på områden som arbetsmarknad, bostäder och hälsovård, sade hon bland annat.

Som en markering mot Polen, där hbtq-fria zoner införts, framhöll Ursula von der Leyen att sådana områden inte har något utrymme i EU. Kommissionen ska lägga fram en hbtq-strategi som bland annat innebär ömsesidigt godkännande av familjerelationer.

– Är du förälder i ett EU-land är du förälder i alla länder.

I spåren av covid-19 vill kommissionen stärka samarbetet på hälsoområdet inom EU, bland annat genom att samordna lager för medicinsk utrustning. Ett annat förslag är en ny myndighet för biomedicinsk forskning.

Läs mer: DN Debatt. ”EU kommer inte att tvinga Sverige att införa minimilöner”

Läs mer: EU enat om budget och coronastöd efter tuffa förhandlingar

Läs mer. Carl Johan von Seth: Så ska EU sätta sprätt på 750 miljarder euro – i fem steg

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt