– Jag är otroligt glad för att ha fått stöd för en minskning av utsläppen med 60 procent, det är ett väldigt starkt mandat inför de fortsatta förhandlingarna, säger Jytte Guteland, (S), som är parlamentets huvudförhandlare för klimatlagen.

Parlamentets beslut att minska koldioxidutsläppen med 60 procent till år 2030 jämfört med 1990 års nivå är en kraftig skärpning av dagens målsättning på 40 procent under samma tid.

Det är också mer ambitiöst än EU-kommissionen förslag på en minskning med 55 procent till 2030.

– Men deras förslag är ett nettoförslag, i praktiken när kolsänkor har räknats in blir det betydligt mindre, hur mycket mindre är oklart eftersom det inte finns exakta uträkningar än, säger Jytte Guteland.

Inför tisdagens omröstning i parlamentet var spekulationerna att det skulle bli oerhört jämnt och att några få röster skulle kunna avgöra. Nu blev resultatet 352 röster för en minskning på 60 procent, 326 röster mot, medan 18 avstod från att rösta.

Parlamentet röstade också för att EU:s övergripande klimatmål, om att bli klimatneutralt till år 2050, inte bara ska gälla för EU som helhet utan vara bindande för alla enskilda EU-länder. Dessutom vill de ha negativa utsläpp efter 2050.

Klimat- och miljörörelsen anser att de skärpta målen för utsläppen är ett steg framåt men inte tillräckligt för att nå målen i Parisavtalet.

– Parlamentets ambitiösa förslag för EU bidrar till att överbygga klyftan mellan EU:s klimatpolitik och vetenskapens besked att det krävs minst 65 procents minskning av utsläppen, säger Wendel Trio, chef på klimatnätverket, CAN, Climate Action Network.

Även Jytte Guteland skulle helst ha sett ännu skarpare mål.

– En samlad forskarkår är tydlig med att vi behöver göra mer och jag skulle säga att 60 procent egentligen är i underkant men min förhoppning är att stå fast vid det målet och sedan genom sektoriell lagstiftning i framtiden överträffa det och då ligger Parisavtalet inom räckhåll.

Enligt Parisavtalet ska världens länder i år lämna in skärpta klimatåtaganden. Det skulle ha gjorts inför FN:s årliga klimatmöte som skulle ha hållits i Glasgow men som har skjutits upp ett år på grund av coronapandemin. Men även om mötet är uppskjutet ska de skärpta planerna ändå lämnas in.

Globalt finns stora förväntningar på att EU och Kina ska kliva fram och ta täten i klimatarbetet när USA under president Trump har gått ur Parisavtalet. Nyligen meddelade Kina överraskande att de ska skärpa sina klimatmål och bland annat bli vara koldioxidneutrala år 2060. Förväntningarna på att EU ska ha betydligt högre ambitioner är stora.

Hur långt parlamentets skärpta klimatmål räcker när det gäller EU:s nya klimatlag kommer att visa sig. De är EU-parlamentets ställning när det gäller EU:s nya klimatlag. Under hösten väntar förhandlingar med medlemsländernas regeringar och kommissionen som har mindre ambitiösa mål.

– Att parlamentet röstade för en skärpning av utsläppsminskningarna med 60 procent är den bästa förhandlingspresent jag kunde få. Jag hade drömt om att jag skulle vara på den här platsen i dag, men jag var väldigt orolig att jag inte skulle stå här så jag är väldigt nöjd att ha med mig det här från Europaparlamentet, säger Jytte Guteland.

Läs mer: EU: Varmaste september som uppmätts