Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-15 16:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/expert-om-extremvarmen-visar-att-det-ar-fara-och-farde/

VÄRLDEN

Expert om extremvärmen: ”Visar att det är fara å färde”

En kvinna i Novosibirsk går förbi en termometer. Ovanligt höga temperaturer har noterats i Sibirien i maj månad.
En kvinna i Novosibirsk går förbi en termometer. Ovanligt höga temperaturer har noterats i Sibirien i maj månad. Foto: TASS

Extremväder har noterats runtom i världen i maj och juni. I Mellanöstern slogs flera värmerekord den gångna helgen.

Att det är klimatförändringar som orsakar extremvärmen råder inga tvivel om, säger klimatexperten Michael Tjernström.

– Det är en kanariefågel i gruvan som visar att det är fara å färde.

Förra helgen passerades 50-gradersstrecket i flera länder i Mellanöstern. I bland annat Oman, Iran och Förenade arabemiraten uppmättes temperaturer som antingen motsvarade eller överträffade nationella värmerekord.

Höga temperaturer är inte ovanliga i regionen, men att det är såpass varmt så här tidigt är mer sällsynt. Extremhettan kommer en månad innan temperaturerna normalt sett når sin genomsnittliga topp i området, rapporterar Washington Post.

Även på annat håll i världen har extrema temperaturer noterats den senaste tiden. I Moskva slogs den 17 maj ett 100 år gammalt rekord när temperaturen nådde 29,2 grader, rapporterar Moscow times.

I Sibirien har varningar om skogsbränder utfärdats. I mitten av maj påpekade ryska myndigheter att de temperaturer som noterats den tiden på året är mycket ovanliga.

https://twitter.com/extremetemps/status/1401249849035706372?s=20

Klimathistorikern Max Hererra skriver på Twitter att ”Mellanöstern och Centralasien genomgår den tuffaste värmevågen i historien för den här tiden på året”.

Vilken tid på året det blir torrare och varmare väder är slumpmässigt, säger Michael Tjernström, professor på Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Men att värmevågor uppstår – och att de uppstår allt oftare – har med klimatförändringar att göra, säger han.

– De torrare och varmare episoderna har blivit vanligare och ju längre norrut man kommer, ju vanligare blir det – just för att klimatförändringen förstärks emot den norra polen. Det är därför vi har två grader varmare medan hela genomsnittet på globen är en grad, säger Michael Tjernström.

Vad som händer i Sibirien har betydelse för resten av världen, säger han, eftersom det visar att det är något som händer med klimatet.

– Det är samma som att isen i Arktis försvinner på sommaren mer nu än tidigare. Om man inte bor där kan man tycka det spelar mindre roll att isen försvinner, utan det är mer en kanariefågel i gruvan som visar att det är fara och färde.

Men det kan också påverka väderfenomen runt norra hemisfären, säger han, eftersom man får en värmepol på en viss geografisk plats, vilket i sin tur påverkar hur luftströmmarna går på andra platser.

– Sker det här oftare kan man få allt fler väderextremer, så därför är det viktigt ur ett globalt hänseende.

Värmerekorden är inte förvånande, menar Michael Tjernström. Mycket av de förändringar man ser i dag är sådant som förutsågs redan på 90-talet.

– Men jag är lite besviken på att det inte har hänt något. Det är bara att titta på kurvan på hur koldioxidutsläppen ökat sedan mitten på förra seklet. Det finns i stort sett ingenting som tyder på att vi lyckas komma tillrätta med det här problemet.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Väder
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt