Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-20 00:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/expert-om-havssnoret-sa-orsakas-plagan/

VÄRLDEN

Expert om ”havssnoret” – så orsakas plågan

Bild 1 av 2 ”Havssnoret” har intaget stora delar av Marmarasjöns kust. Här syns del av strandkanten i Caddebostan.
Foto: Yasin Akgul/AFP
Bild 2 av 2
Foto: YASIN AKGUL

Växtslemmet i Marmarasjön fortsätter att ställa till med bekymmer för den turkiska regeringen. Men vad är det egentligen som orsakar fenomenet – och hur stor är risken att det sker i svenska vatten?

DN har pratat med en expert som reder ut ”havssnoret”.

Den aggressiva algblomningen som blossat upp i turkiska Marmarasjön har den senaste veckan blivit en världsnyhet.

Fenomenet i sig är inte nytt – ”havssnoret”, som det kallas, dokumenterades först i turkiska vatten 2007 – men omfattningen som nu märks är sällsynt och oroar den turkiska regeringen. Miljöminister Murat Kurum har lovat att minska föroreningar och se över utsläppen i området. Erdogan är orolig för att ”havssnoret” ska nå Svarta havet.

Men vad är det egentligen som orsakar den extrema algblomningen? Och varför är det ett problem?

– Om algerna får gott om näring samtidigt som det är höga temperaturer i vattnet får man höga cellkoncentrationer på kort tid. När ljus och tillgång på närsalter kommer i obalans börjar algerna avge sockerhalter i vattnet, vilket är det som är slemmet eller ”havssnoret”, säger Helle Ploug, professor i marin ekologi vid Institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs Universitet

Bild 1 av 2 Arbete pågår för att städa bort det tjocka lagret av ”havssnor” på ytan i Marmarasjön.
Foto: Osman Sadi Temizel/SOPA Images/Shutterstock
Bild 2 av 2 En stövel halvt täckt av ”havssnoret”.
Foto: Osman Sadi Temizel/SOPA Images/Shutterstock

Det krävs en kombination av förutsättningar för att algerna ska kunna blomma så aggressivt, säger hon.

– Marmarasjön är ett innanhav och är insprängt mellan Svarta havet och Egeiska havet. Möjligheten för omväxling av vatten är därför begränsad. Samtidigt finns det väldigt mycket industri i området och utsläppen gör att algerna får mer näring än vanligt.

”Havssnoret” är inte giftigt och produceras av många algsorter också vid lägre cellkoncentrationer. Men höga koncentrationer av slemmet gör att skaldjur får svårt att stänga igen skalet och dör, och fisk kan andas in slemmet i gälarna.

Helle Ploug.
Helle Ploug. Foto: Göteborgs universitet

Därtill innehåller ”havssnoret” bakterier vilket förbrukar mycket av syret i vatten. I syrefritt vatten frodas bakterier, som bildar svavelväte som är giftigt för fiskar (och dessutom luktar illa).

Svarta havet är förbundet med Marmarasjön. Av bland annat dessa anledningar kan den extrema algblomningen skapa stora problem för ekosystemet, och inte minst därför är oron för att det ska nå Svarta havet befogad, menar Helle Ploug.

– Liksom Marmarasjön har även Svarta havet låga salthalter vid ytan och grunda djup. Färre organismer trivs under lägre salthalter än de som finns i öppna hav. Därför är biodiversiteten lägre och känsligheten för föroreningar högre i bräckt vatten. Låga salthalter vid ytan och höga i bottenvattnet ger också dålig omväxling i vattnet, och algblomningar och ”havssnoret” kan därför stanna länge vid ytan, säger Helle Ploug.

En roddbåt på Marmarasjön kämpar sig igenom det ”havssnor” som bildats på ytan.
En roddbåt på Marmarasjön kämpar sig igenom det ”havssnor” som bildats på ytan. Foto: Yasin Akgul/AFP

Östersjön är också bräckt vatten och där förekommer algblomning, utan större möjlighet till omväxling av vattnet.

Riskerna för att vi ska få samma problem med ”Havssnoret” runt våra kuster är små, menar Helle Ploug.

– Vi har inte samma industri i området. Du måste ha den här kombinationen av bräckt vatten, höga temperaturer och stora föroreningar.

Helle Ploug betonar att de höga temperaturerna i vattnet antagligen beror på klimatförändringar som en följd av en hög koncentration av koldioxid i atmosfären, som tillsammans med höga närsaltkoncentrationer gynnar blomningar av alger och cyanobakterier i haven.

Läs mer: Algblomningen riskerar att öka i Stockholms län

Ämnen i artikeln

Miljö
Klimatet
Turkiet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt