Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-22 08:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/explainer-kan-trump-bli-atalad-i-domstol-for-uppvigling/

Världen

Expert: Osannolikt att Trump fälls i domstol efter riksrättsprocessen

01:23. Vad innebär egentligen riksrätt? DN förklarar.

Trots att Donald Trump på ett gatumöte strax före upploppet uppmanade sina anhängare att slåss eller kämpa och att det var just det de gjorde, menar flera juridiska experter att det är osannolikt att han kan fällas i domstol för detta. Här är varför.

På onsdagskvällen röstade representanthuset för att inleda en historiskt unik andra riksrättsprocess mot presidenten. Men det är inte en straffrättslig process i vanlig bemärkelse, utan mer ett politiskt verktyg för att avsätta befattningshavare, ämbetsmän och tjänstemän som begår vissa brott.

Det blir alltså ingen rättslig påföljd för Trump om senaten fäller honom i riksrätten, utöver att han kan förbjudas att inneha ett statligt uppdrag i framtiden.

Det är också juridiskt omtvistat om en amerikansk president kan åtalas på vanligt sätt i domstol under sin ämbetstid. Men efter att Trump avgått, när Joe Biden tillträder som ny president den 20 januari, skulle åklagare i alla händelser kunna starta brottsutredningar mot honom. Huruvida Trump kan benåda sig själv (och sin familj) vilket är något som han uppges ha undersökt, återstår att se.

Bild 1 av 2 Donald Trump talade utanför Vita huset den 6 januari. Senare samma dag stormades USA:s kongress.
Foto: Brendan Smialowski/AFP
Bild 2 av 2 Människor utanför USA:s kongressbyggnad.
Foto: Lev Radin/TT

Det var den 6 januari ganska nära Vita huset som Donald Trump över 20 gånger uppmanade en stor skara anhängare to fight, att slåss eller kämpa. Han sa att de måste ”vara starka” och att marschera till Kapitolium, och att de sedan skulle komma tillbaka till honom. Vid ett tillfälle i talet sade han också att de ”fredligt och patriotiskt skulle göra sina röster hörda”, skriver Reuters i en genomgång av det rättsliga läget.

Trump ska sedan ha sett stormningen på tv, och har efteråt avsagt sig allt ansvar för händelsen och sagt att hans tal analyserats och var ”helt och hållet lämpligt”.

Läs mer: Så stormades kongressen – timme för timme

Vilka lagar kan han ha brutit mot?

USA har federala lagar mot ”omstörtande verksamhet”. En förbjuder deltagande i uppror (rebellion) mot den federala regeringen. En annan förbjuder att man konspirerar till att störta regeringen eller med våld överta regeringstillgångar.

I Washington DC finns också en lokal lag som slår fast att den som ”avsiktligt uppviglar eller uppmanar andra personer att delta i ett upplopp” ska dömas till böter eller 180 dagars fängelse.

Hur skulle Trump försvara sig?

Enligt experter på juridik skulle Trump ha ett starkt försvar i att hävda att hans tal skyddas av USA:s yttrandefrihetslag, First Amendment. Han kan hävda att han med ”slåss” (fight) inte avsåg en fysisk attack på Kapitolium.

I ett parallellfall från 1969 friade USA:s högsta domstol en Ku klux klan-ledare, Clarence Brandenburg, som i ett kortare tal uppmanade ett dussin efterföljare att åka till Washington och attackera politiker.

Enligt domstolen måste åklagare bevisa att syftet med talet är att uppvigla till direkt påföljande lagbrott, och att det är sannolikt att talet leder till det.

Paul Smith säger till Reuters att Brandenburg-fallet visar att Trumps tal skyddas av grundlagen:

– Om han stått med en megafon på gården utanför Kapitolium och uppmanat folk att slå sönder fönstren och att ta kongressen som gisslan, i det läget skulle han hållas ansvarig för det som folkmassan gjorde, säger Smith.

För att åtala Trump för att delta i en konspiration för att störta regeringen, krävs att man utreder hans agerande före, under och efter våldsyttringen, för att bedöma om han hade kunskap om vad som skulle ske, eller bidrog på något sätt.

Är det troligt med ett åtal?

Grundat på den information som är känd tvivlar experterna på att den kommande administrationen kommer att agera mot Trump, eftersom det kan leda till mer politisk oro, och även uppfattas som ett aggressivt försök att inskränka yttrandefriheten, skriver Reuters.

Biden har tidigare sagt att det skulle vara ”dåligt för landet” med ett åtal mot Trump, men att ha inte kommer att lägga sig i justitiedepartementets arbete.

En av toppåklagarna i Washington, Ken Kohl, sade också till reportrar den 8 januari att han inte väntar sig någon brottsutredning mot Trump för att denne skulle ha uppviglat till våld

Ämnen i artikeln

Donald Trump
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt