Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-07 10:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/fbi-agenter-kan-ha-drabbats-av-havannasyndromet/

VÄRLDEN

FBI: Agenter kan ha drabbats av ”Havannasyndromet”

USA:s ambassad i Havanna.
USA:s ambassad i Havanna. Foto: Desmond Boylan/AP

Uppemot 200 amerikanska diplomater och andra statligt anställda kan ha drabbats av ”Havannasyndromet”, med en rad symtom som yrsel, illamående och huvudvärk. FBI medger nu för första gången att även deras agenter kan ha utsatts.

Tidigare har Ryssland pekats ut som ansvarig för riktade ”mikrovågsattacker”.

För cirka tio år sedan började en FBI-agent må dåligt i samband en stationering i ett land nära Ryssland. Mannen säger till NBC News att ambassaden ska ha varit utsatt för en rysk ”elektronisk störningsoperation”, som påverkade ambassadens kommunikationer. Kort därefter fick han migrän, yrsel och trötthet – symtom som kvarstår än i dag.

Mannen rapporterade symtom på en möjlig hjärnskada till FBI, varpå en tjänsteman på myndigheten skickade ett mejl om att FBI inte hade behörighet att ge medicinska råd och att det inte fanns några medicinska program för nuvarande och/eller pensionerade medarbetare.

Men nu lovar FBI att se till att anställda som kan ha drabbats av Havannasyndromet får medicinsk hjälp.

Myndigheten säger i ett uttalande att man nu har en process för att hjälpa nuvarande och före detta anställda att få ”medicinsk hjälp och utvärderingsmöjligheter” samt att de har meddelat arbetsstyrkan om hur de ska rapportera symtom och var de kan få vård.

Det här är första gången som FBI formellt medger att agenter kan ha symtom på Havannasyndromet.

Så många som 200 nuvarande eller före detta statsanställda kan lida av syndromet, som fått sitt namn efter att en grupp diplomater och CIA-anställda vid USA:s ambassad i Kuba rapporterade symtom 2016.

I en rapport förra året skrev USA:s nationella vetenskapsakademier att en del av hjärnskadorna är jämförbara med effekterna av riktade mikrovågor, något som Ryssland länge ska har forskat om. Efter att ett team medicinska och vetenskapliga experter studerat symtomen hos 40 statsanställda kom de fram till att inget liknande fanns dokumenterat i den medicinska litteraturen. Många av de drabbade har hört ett högt ljud och känt ett tryck i sina huvuden, därefter har de känt yrsel, fått ostadig gång och synstörningar – för många har symtomen varit långvariga.

Underrättelseagenter har tidigare sagt att de misstänker att Ryssland ligger bakom ”avsiktliga attacker” mot diplomater och CIA-agenter. Men USA:s underrättelsetjänster har inte lyckats samla in bevis som kan förklara vad och vem som ligger bakom besvären – om de ens beror på mänsklig aktivitet.

I september förra året antydde biträdande CIA-chefen David Cohen att underrättelsebyrån hade gjort vissa framsteg.

– Kan man säga att vi har kommit närmare? Jag tror att svaret är ja – men inte nära nog för att göra den analytiska bedömningen människor väntar på, sade han.

Ryssland har hela tiden nekat till anklagelserna om att de skulle ligga bakom besvären.

Läs mer:

Flera fall av ”Havannasyndrom” utreds på amerikanska ambassaden i Wien

Misstänkta attacker med energivapen utreds i USA

Ämnen i artikeln

Ryssland
USA
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt