Finland och Sverige har gått hand i hand i arbetet med att bli medlemmar i Nato. Det kommer länderna sannolikt fortsatt att göra, anser Tuomas Iso-Markku, senior forskare vid finländska Utrikespolitiska institutet.

– Det finns ett mycket starkt intresse att göra detta tillsammans. Sverige är fortsatt väldigt strategiskt viktigt för Finland, säger han.

Men, likt utrikesminister Pekka Haavisto, ser Tuomas Iso-Markku ett läge där Finland kan välja att gå i förväg.

– Det är inte troligt, men det kan inte helt uteslutas. Just nu har medlemskapsprocessen kört fast. Det kommer den att vara de närmaste månaderna.

Vad kan hända som gör att Finland till slut väljer att gå på egen hand?

– Dels tror jag inte det är upp till Finland själv att avgöra. Det behöver komma sådana signaler från de länder (Turkiet och Ungern) som ännu inte ratificerat medlemskapen. Dels behöver situationen vara ännu värre än den är i dag, säger Iso-Markku.

Han tar också upp tidsaspekten.

– Om nuvarande process bara fortsätter under lång tid framöver ökar sannolikheten för att Finland går i förväg. Det finns förmodligen i bakhuvudet hos våra beslutsfattare.

Tuomas Iso-Markku konstaterar att när ratificeringen drar ut på tiden visar det att Nato inte är så enigt som man vill framställa sig. Dröjsmålet får också praktisk betydelse. I somras fastställde ett toppmöte Natos nya strategiska koncept. Det ska nu omsättas i praktiken, vilket bland annat innebär att ha en beredskap att med kort varsel sätta in 300 000 soldater i en krigssituation.

Finland och Sverige deltar i Natos försvarsplanering, men inte som fullvärdiga medlemmar.

– Toppmötet i Vilnius i sommar blir mycket viktigt när den nya strategin ska omsättas i praktiken. Som det ser ut nu kommer Finland och Sverige inte att delta som medlemmar. Finland och Sverige är med vid bordet, men de är inte jämlikar.

Robert Dalsjö, överingenjör på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, konstaterar att utrikesminister Haavistos uttalande är en påminnelse om att Finland kan gå på egen hand in i Nato.

– Det är inte huvudspåret, men möjligheten finns. De flesta bedömer att detta är övergående och hör ihop med det turkiska valet. Blir det ett långvarigt problem, som när Nordmakedonien skulle bli medlem, då kommer saken i annat ljus, säger han.

I det fallet blockerade Grekland, av inrikespolitiska skäl, ansökan tills Nordmakedonien bytte till sitt nuvarande namn på landet.

Robert Dalsjö befarar att genom att spela på nationella känslor och väcka en antisvensk opinion kan Turkiets president Erdogan sätta igång krafter som inte ens han har kontroll över.

– Vad vi i Sverige inte riktigt förstår är att i Finland är detta en existentiell fråga. Det är på allvar och det är bråttom, säger han.

Robert Dalsjö konstaterar samtidigt att trycket är hårt på Turkiet, från såväl Nato som USA, att Finland och Sverige blir medlemmar samtidigt.

– Det ser illa ut för Natos styrka och enighet relativt Ryssland och relativt Ukraina om den här processen drar ut på tiden och om lösningen blir att Finland går på egen hand.

Läs mer:

Philip Teir: Finlands Natobrådska är större än Sveriges

Emma Bouvin: Erdogan har vässat tonen, men säger samma sak som tidigare

Michael Winiarski: Erdogan och nyttiga idioter spelar Putin i händerna