Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-15 20:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/fisken-dor-nar-saltvatten-strommar-in-i-po-floden/

VÄRLDEN

Fisken dör när saltvatten strömmar in i Po-floden

2 min 18 sek. – Saltvattnet tränger allt längre in – och även in i jorden. Omkring 70 procent av vår skörd har gått förlorad hittills, säger bondenFederica Vidali.

PO-DELTAT. Historiskt låga vattennivåer i Italiens längsta flod Po har gjort att havsvatten börjat strömma in i flodfåran. Upp till 30 kilometer från kusten är salthalterna höga.

– Allting dör, säger bonden Federica Vidali, som tvingas se på när hennes fält vissnar och sötvattenfiskar flyter upp döda i bevattningskanalerna.

Två karpar guppar med buken upp i en bevattningskanal intill åkern. Stora, svarta flugor surrar kring fiskarna.

Det luktar vagt av förruttnelse.

– Där ligger en till, säger Federica Vidali.

Den 29-åriga lantbrukaren leder oss vidare längs bevattningskanalen, som kantas av hennes sojafält.

– Tre, fyra… fem, sex… sju… åtta…

Vi räknar till fler än tjugo döda fiskar i bevattningskanalen, som tar sitt vatten från den närliggande Po-floden.

Lantbrukaren Federica Vidali, 29, hittar fler än 20 döda fiskar i bevattningskanalen, som tar sitt vatten från näraliggande Po-floden.
Lantbrukaren Federica Vidali, 29, hittar fler än 20 döda fiskar i bevattningskanalen, som tar sitt vatten från näraliggande Po-floden. Foto: Elin Åberg

– Jag har aldrig sett så många döda fiskar. Det gör mig faktiskt orolig. Om fiskarna dör, vad mer kan då dö? Fisken, våra grödor, vi själva…

– Vi dör här.

Orden nästan överraskar henne. Hon vill inte överdriva, men så här illa har det aldrig varit, förklarar hon.

Federica Vidalis mark ligger tre kilometer från Adriatiska havet, där Po-floden mynnar ut. I floddeltat har det rytmiska spelet mellan ebb och flod pågått i årtusenden och upprätthållit en skör balans mellan söt- och saltvatten.

Bild 1 av 3 Vattennivån i floden Po är så låg att havsvatten tränger in. Odlingarna längs med floden är hotade eftersom de är beroende av sötvatten från floden.
Foto: Elin Åberg
Bild 2 av 3
Foto: Elin Åberg
Bild 3 av 3
Foto: Elin Åberg

Nu har den rytmen rubbats.

– Saltvattnet tränger allt längre in – och även in i jorden. Omkring 70 procent av vår skörd har gått förlorad hittills, säger Federica Vidali.

Marken har hon fått av sin far. Men i dag är hon inte ens säker på om hon kan så i den nästa vår.

– Saltet lägger sig som ett lager i jorden. Och det regnar ju inte, så vem vet, säger hon bistert.

Här i norra Italien pågår den värsta torkan på minst 70 år. Vattennivåerna i Po-floden har på sina håll sjunkit med nästan tio meter. Ett tiotal mil uppströms från platsen där Federica Vidali står har bevattningskanalerna torkat ut helt.

Men i Po-deltat pågår något annat.

Vi följer med ingenjören Rodolfo Laurenti som arbetar vid den lokala vattenmyndigheten när han mäter salthalterna i floden. Just nu gör man det timme för timme.

På ytan syns ingenting.

Men det är en illusion.

– Vattennivån i floden är så låg att havsvattnet har tagit sig in i floddeltat och ersatt sötvattnet, förklarar Rodolfo Laurenti.

Han sätter sig på huk och sänker ned sitt mätinstrument. Det flimrar siffror på skärmen.

Drygt 13 gram per kilo vatten.

– Det är det högsta värde jag uppmätt hittills. Normalt är salthalten tre gram per kilo vatten här, säger han.

Det är ungefär som om vattnet i Mälaren plötsligt skulle vara lika salt som i Öresund.

Foto: Elin Åberg

– Några dagar på sommaren kan salthalterna stiga lite. Men nu har vi uppmätt onormalt höga saltnivåer i mer än en och en halv månad. Saltvattnet har tagit sig 30 kilometer upp i floden, och det har aldrig hänt förut, säger Rodolfo Laurenti.

Han befarar att det kan bli ännu värre.

– Om inte vattenflödet i floden ökar snabbt kan det bli uppemot 40 gram per kilo, som i havet, säger Laurenti.

Hela ekosystem hotas i floden. Många fiskar och organismer är anpassade till de salthalter som normalt finns här och dör därför om de stiger. Karparna i Federica Vidalis bevattningskanal är långtifrån de enda som drabbas.

– Hela näringskedjan påverkas. Vissa vattenväxter riskerar att försvinna helt och ersättas av andra som klarar saltvatten bättre, säger klimatforskaren Ramona Magno, som leder ett observatorium för torka i Italiens nationella forskningsråd, CNR.

Hon är oroad för vad som kan ske med den biologiska mångfalden.

– Ett annat problem som uppstår när flodvattnet inte rinner ut i havet som det ska är att koncentrationen av giftiga ämnen och föroreningar ökar, säger Ramona Magno.

Nödtillstånd infördes nyligen i fem regioner – Piemonte, Lombardiet, Emilia-Romagna, Friuli-Venezia Giulia och Veneto. Där är tusentals italienska lantbrukare drabbade av torkan. För de flesta handlar det om brist på vatten, något DN tidigare berättat om.

Men i Pos floddelta har fler än 500 lantbrukare drabbats direkt av saltvatteninflödet. Uppemot 10 000 personer har fått sitt dricksvatten påverkat.

Dricksvattnet renas nu med stora avsaltningsmaskiner. Men det är en kostsam och långtifrån felfri process.

Gravida kvinnor och personer med hälsoproblem avråds från att dricka det avsaltade vattnet, eftersom det kan innehålla spår av salt och föroreningar.

– Om havsvattnet sprider sig vidare uppströms kan större städer påverkas. Det skulle innebära allvarliga problem, säger forskaren Ramona Magno.

Foto: Elin Åberg

Årets situation är exceptionell, men enligt de ledande klimatforskarna i Italien drivs den på av trender som är kopplade till klimatförändringarna. Utöver de akuta insatserna diskuteras därför även vad som kan göras för att få större uthållighet vid torkor.

– Regnen faller under allt kortare perioder och är då mer intensiva. Men mycket regnvatten rinner ut i havet utan att användas. Vi har lagt fram ett förslag om att bygga 242 nya reservoarer, som skulle göra det möjligt att öka vattenreserverna med 60 procent och spara vattnet till de torra månaderna, säger agronomen Salvatore Gentile, som arbetar vid ett konsortium som administrerar bevattningskanaler.

Agronomen Salvatore Gentile vill ta tillvara på regnvatten på ett mer effektivt sätt än i dag.
Agronomen Salvatore Gentile vill ta tillvara på regnvatten på ett mer effektivt sätt än i dag. Foto: Elin Åberg

Ett annat förslag är att bygga en stor vall med pumpstation i floddeltat, så att havsvattnet kan hållas stången. Enbart det bygget skulle gå på minst 50 miljoner euro, motsvarande en halv miljard kronor.

Men i Italien är regeringen just nu handlingsförlamad. Premiärminister Mario Draghi tvingades lämna in sin avgångsansökan i förra veckan och fram till nyvalet i september leder han en övergångsministär. Alla större infrastrukturpaket är lagda på is och miljardstöden som regeringen hade hoppats på från EU:s covidfond riskerar frysa inne, eftersom EU-kommissionen i gengäld bett om ekonomiska reformer.

Risken är stor att det dröjer innan något konkret görs.

I Pos floddelta ser Federica Vidali ut över sina döende odlingar.

Foto: Elin Åberg

– Havet har alltid funnits nära här, det är inget nytt. Ibland strömmar saltvatten in och då har vi fått stoppa bevattningen. Men regnet har alltid kommit efter några dagar, och då brukar sötvattnet få överhanden i floden igen, säger hon.

Nu är sojafältet runt henne på väg att vissna. Jorden är hård och torr.

– Mitt enda hopp är att det kommer rejält med skyfall och vanliga regn senare i sommar och i höst, så att marken tvättas ren från allt saltet. I så fall kanske vi har en chans att ta oss igenom det här. Annars vet jag ärligt talat inte vad vi ska göra nästa år, säger Federica Vidali.

Ämnen i artikeln

Italien
Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt