Den omstridda frågan om polackers delaktighet i Förintelsen har åter blivit aktuell. Processen gäller Barbara Engelking i Warszawa och Jan Grabowski från universitetet i Ottawa, två ledande forskare om Förintelsen av Europas judar, som 2018 gav ut en omfattande historisk rapport om judarnas öde i det tyskockuperade Polen 1939–1945.

I den detaljerade studien, som omfattar flera polska län och regioner, ges flera exempel på judar som lyckades överleva Förintelsen tack vare sina polska grannars räddningsinsatser.

Men författarna dokumenterar också mängder av fall där polacker deltog i mördandet av judar. Vissa begick själva dessa brott, andra hjälpte tyskarna och en del angav judar och lade beslag på deras egendom.

Domstolens utslag väntas på tisdag. Det är ett civilmål och inte ett allmänt åtal. Men stämningen stöds av en statlig stiftelse och det är oundvikligt att domslutet kommer att påverka omvärldens bild av Polen. Är det en tolerant stat med stor frihet för historisk forskning? Eller är det en ultranationalistisk stat där vetenskapsmän ska beläggas med munkavle och frukta repressalier för att de blottlägger obekväma sanningar?

Inte minst kan det komma att påverka möjligheterna till oberoende forskning kring Förintelsen. Denna forskningsgren är redan tidigare satt under hård press. Den högernationalistiska regeringen drev i januari 2018 igenom den omstridda ”Förintelselagen”, som gjorde det straffbart att anklaga polacker för medverkan i den av Tyskland organiserade judeutrotningen. Lagen var ett skarpt brott mot den öppenhet att dryfta smärtsamma saker i landets historia som länge rådde i Polen. Flera banbrytande undersökningar, som Jan Gross bok ”Grannar” (2001) om massakern i Jedwabne, skakade om många polackers självbild som en hjältemodig nation. Andra studier – om den katolska kyrkans tigande, om majoritetens likgiltighet, om hur delar av befolkningen deltog i de tyska förbrytelserna, men också om hur många polacker riskerade livet för att rädda judar undan en säker död – följde i spåren.

Det förändrades med PIS-regeringens och partiledaren Jaroslaw Kaczynskis makttillträde 2015. Då blev i stället uppgiften att presentera en förskönad bild av Polens historia.

Lagen från 2018 utlöste ett internationellt ramaskri och efter protester från bland annat Israel slopades straffet på upp till tre år fängelse.

Flera polska och internationella institutioner har fördömt det pågående förtalsmålet som ett försök att begränsa forskningsfriheten. Jan Grabowski och Barbara Engelking säger till nyhetsbyrån AP att fallet går ut på att försöka avskräcka andra forskare från att undersöka sanningen om judeutrotningen i Polen.

Konkret gäller det en byäldste på den polska landsbygden som under kriget hjälpte en judisk kvinna undan de nazistiska bödlarna. Samtidigt ska mannen också ha varit tyskarna behjälplig med att ange dussintals andra judar. Byäldstens brorsdotter har stämt Grabowski och Engelking, och begär motsvarande 250.000 kronor i skadestånd och en offentlig ursäkt.

Detta är inte den enda rättsprocessen som hotar historiker. Även Katarzyna Markusz, som skriver på en doktorsavhandling om polsk-judiska relationer, har polisanmälts för en artikel i tidskriften ”Krytyka Polityczna”. Där skrev hon: ”Kommer vi att uppleva den dagen då de polska myndigheterna också erkänner att motvilja mot judar var utbredd bland polackerna, och att polsk medverkan i Förintelsen är ett historiskt faktum?”

Dessa ord anser en organisation som heter ”Institutet för kamp mot antipolonismen” vara en ”förolämpning mot den polska nationen”. Åklagarmyndigheten har förhört Markusz, men ännu inte beslutat om åtal.