Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-12-09 20:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/forskare-sveriges-rykte-i-klimatforhandlingarna-kan-skadas/

VÄRLDEN

Forskare: Sveriges rykte i klimatförhandlingarna kan skadas

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari talar på COP 27 i Sharm El-Sheikh.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Kritiken mot Sverige på klimatmötet i Egypten är sannolikt bara början, menar klimatpolitikforskaren Mathias Fridahl.

Regeringens omläggning av klimatpolitiken riskerar att undergräva Sveriges position i internationella klimatförhandlingar under lång tid framöver.

– Jag kan inte se annat än att det kommer att urholka vårt förtroende, säger han.

På plats i Sharm el-Sheikh vid Egyptens Röda havskust berättar klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari att hon är stolt över att företräda Sveriges nya klimatpolitik. Det gäller särskilt när hon möter andra länders delegationer.

– Sverige är ledande i klimatarbetet, säger hon i en intervju med Sveriges Radios Klotet.

– När jag träffar länder på COP27, oavsett om det är mindre öländer eller om det är urfolk från Amazonas, eller om det är miljö- och klimataktivister, berättar alla hur glada de är över det enorma ansvaret som Sverige tar i klimatarbetet, fortsätter hon.

Mathias Fridahl är klimatpolitikforskare vid Linköpings universitet och följer de pågående klimatförhandlingarna på plats i Sharm el-Sheikh.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Men den bilden delas inte av alla. Forskare och observatörer på klimatmötet menar snarare att Sveriges ledartröja börjar gå upp i sömmarna.

Enligt en källa med insyn i förhandlingarna kommer Sverige till årets klimatmöte utan några nya åtaganden – något som den svenska delegationen annars brukar ha med sig i form av nya pengar eller något nytt initiativ.

Mathias Fridahl är klimatpolitikforskare vid Linköpings universitet och följer de pågående klimatförhandlingarna på plats. Han tror inte att omvärldens insikt om Sveriges nya klimatpolitik riktigt har sjunkit in än. Men från grannländerna märker han redan av en attitydförändring.

– Jag tror inte att Sveriges rykte än så länge har hunnit bli särskilt kantstött i förhandlingarna. Men i snacket i korridorerna hörs det mer, framför allt när man pratar med svenskar eller med nordiska delegater. Många forskarkollegor i grannländerna undrar vad det är som händer, säger Mathias Fridahl.

Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie håller en presskonferens vid FN:s klimattoppmöte COP27.
Foto: Henrik Montgomery/TT

På sikt kommer det att påverka Sverige förhandlingsposition, menar han.

– Vi har haft väldigt högt förtroende i förhandlingarna för att vi har stått upp för en ambitiös klimatpolitik. Jag kan inte se att det förtroendet står sig. Det måste urholkas när man har lagt den nationella klimatpolitik som vi har gjort i Sverige, säger han sittandes i en fåtölj i den svenska paviljongen.

I bakgrunden syns en fondvägg med vindkraftverk som höjer sig över grönskande skogar och en tv-skärm med mottot ”Pioneer the possible” – det budskap som Business Sweden tar med sig till klimatmötet för att göra reklam för det svenska näringslivet.

– När klimatministern säger att vårt klimatmål står fast men att vi kommer att öka utsläppen – då betyder det i praktiken att hon inte bryr sig om att nå målet, säger han.

Men klimatministern har lovat återkomma med klimatpolitiska åtgärder i klimatplanen inom ett år?

– Ja, men var ska man hämta hem utsläppsreduktionen när industrins klimatomställning kräver tekniksprång som tar lång tid, när stora delar av industrin täcks av EU:s system för handel med utsläppsrätter som är svårt att styra, när man har gett upp transportsektorn helt och hållet och när röster i regeringen är väldigt skeptisk till flygskatten?

I förhandlingarna om klimatfinansiering har fattiga länder varit kritiska till att givarländer omprioriterar utvecklingsbistånd till klimatbistånd. Istället efterfrågar mottagarländerna nya pengar, och helst i form av bidrag och inte lån.

Det är inget som Sveriges nya biståndspolitik tar hänsyn till. Ett av löftena i regeringsförklaringen är ett ”utökat och effektiviserat klimatbistånd”. Samtidigt har regeringen meddelat att biståndet kommer att sänkas kraftigt.

Åtgärderna kommer ytterligare att sänka Sveriges anseende i den internationella klimatpolitiken, menar Mathias Fridahl.

– Det är en väldigt känslig strategi. När det går upp för fattiga länder hur mycket vi ska minska vår biståndsbudget samtidigt som vi ska prioritera om till klimatrelaterat bistånd är jag övertygad om att det blir ett bakslag. Jag kan inte se annat än att det kommer att urholka vårt förtroende.

Läs mer:

Klimatministern: ”Jag har väldigt svåra förutsättningar att nå klimatmålen till 2030”

Sverige får kritik på klimatmötet i Egypten

”Vi kommer att upphöra att existera” - Maldivernas miljöminister vädjar till Sverige om stöd

Ämnen i artikeln

Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt