Höstlöven på marken är frostiga när DN:s Michael Winiarski träffar Anwar Hamid i ett skogsområde i Polen, inte långt från gränsen till Belarus.

– Det har varit minusgrader på nätterna och ibland har det regnat så att vi blivit genomblöta, säger Anwar Hamid.

Han och hans familj hör till de tusentals människor som kämpat för att ta sig över gränsen från Belarus till Polen under veckan som gått. Belarus anklagas för att provocera fram en flyktingkris vid gränsen, för att få EU att häva sina sanktioner mot landet.

Det är påtryckningar som EU inte får ge efter för, anser migrationsforskaren Gerald Knaus, en av grundarna till den tysk-österrikiska tankesmedjan European stability initiative, ESI.

– Då skulle Putin dra slutsatsen att allt som krävs för att få EU att göra som han vill är att skicka några tusen flyktingar till gränsen. Och EU skulle förlora möjligheten att använda sanktioner, ett verktyg som bland annat var avgörande för att Ryssland skulle avbryta sin frammarsch i Ukraina 2014, säger han.

Migrationsforskaren säger att EU måste ta emot de som riskerar att frysa ihjäl i gränsområdet. För att hindra fler från att söka sig till Belarus i framtiden bör flyktingar få möjlighet att söka asyl till EU i exempelvis Ukraina eller Moldavien, anser Gerald Knaus.

– Det är länder som är demokratier, men som inte har samma dragningskraft som Tyskland, till exempel.

Sedan 2015 har antalet asylsökande i Europa sjunkit kraftigt. I Tyskland var antalet nyanlända som sökte asyl år 2015 knappt 750 000. Motsvarande antal under de första nio månaderna 2021 var drygt 100 000.

Så hur kommer det sig att diktaturen i Belarus kan använda människor på flykt som ett vapen mot EU?

Enligt Gerald Knaus beror det på erfarenheterna från 2015.

– Då såg vi att det finns empati och vilja att ta emot människor – i Sverige, Tyskland, Grekland, ja i Polen också. Men om det inte finns någon strategi för att skapa ett kontrollerat mottagande är risken stor att pendeln svänger. Då vinner de som säger att flyktingarna måste stoppas med våld, säger han.

Migrationsforskaren anser att allt fler demokratier – som USA och Kroatien – inte längre står upp för FN:s flyktingkonvention, utan tvingar människor att lämna landet utan att ge dem möjlighet att få sin asylansökan prövad. Han vill se att länder som Frankrike, Tyskland och Sverige samarbetar för att utöka antalet kvotflyktingar, och skapar humana kontroller vid EU:s gränser.

– I den första överenskommelsen mellan de tyska regeringspartierna står det klart och tydligt att man vill stoppa dödsfallen på Medelhavet och lidandet vid EU:s yttre gränser. Jag hoppas att den nya regeringen, tillsammans med Sverige och Frankrike visar att flyktingkonventionen fortfarande har betydelse, säger han.

Läs mer: Rapport: Ungern låter inlåsta flyktingar svälta

Läs mer: Human rights watch: Flyktingar i Kroatien misshandlas och tvingas till Serbien