Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 02:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/forskare-tyskland-och-sverige-maste-samarbeta-for-humana-granskontroller/

VÄRLDEN

Forskare: Tyskland och Sverige måste samarbeta för humana gränskontroller

Vuxna och barn på flykt samlas i gränsområdet mellan Belarus och Polen. Migrationsforskaren Gerald Knaus beskriver situationen som katastrofal.
Vuxna och barn på flykt samlas i gränsområdet mellan Belarus och Polen. Migrationsforskaren Gerald Knaus beskriver situationen som katastrofal. Foto: Leonid Shcheglov/AFP

BERLIN. Vid gränsen till Polen sover barn utomhus i kylan. Människor på flykt utnyttjas som brickor i ett politiskt spel mellan Belarus och EU. Från Kroatien och Ungern kommer larm om att människor utvisas utan att ha fått chans att söka asyl.

Migrationsforskaren Gerald Knaus konstaterar att allt fler demokratier bryter mot FN:s flyktingkonvention.

– Nu måste de länder som fortfarande står upp för den samarbeta, säger han.

Höstlöven på marken är frostiga när DN:s Michael Winiarski träffar Anwar Hamid i ett skogsområde i Polen, inte långt från gränsen till Belarus.

– Det har varit minusgrader på nätterna och ibland har det regnat så att vi blivit genomblöta, säger Anwar Hamid.

Han och hans familj hör till de tusentals människor som kämpat för att ta sig över gränsen från Belarus till Polen under veckan som gått. Belarus anklagas för att provocera fram en flyktingkris vid gränsen, för att få EU att häva sina sanktioner mot landet.

Det är påtryckningar som EU inte får ge efter för, anser migrationsforskaren Gerald Knaus, en av grundarna till den tysk-österrikiska tankesmedjan European stability initiative, ESI.

– Då skulle Putin dra slutsatsen att allt som krävs för att få EU att göra som han vill är att skicka några tusen flyktingar till gränsen. Och EU skulle förlora möjligheten att använda sanktioner, ett verktyg som bland annat var avgörande för att Ryssland skulle avbryta sin frammarsch i Ukraina 2014, säger han.

Migrationsforskaren säger att EU måste ta emot de som riskerar att frysa ihjäl i gränsområdet. För att hindra fler från att söka sig till Belarus i framtiden bör flyktingar få möjlighet att söka asyl till EU i exempelvis Ukraina eller Moldavien, anser Gerald Knaus.

– Det är länder som är demokratier, men som inte har samma dragningskraft som Tyskland, till exempel.

Gerald Knaus arbetar på tankesmedjan ESI i Berlin. Migrationsforskaren arbetade med det avtal som EU slöt med Turkiet våren 2016, som ledde till att antalet asylsökande i Europa minskade drastiskt.
Gerald Knaus arbetar på tankesmedjan ESI i Berlin. Migrationsforskaren arbetade med det avtal som EU slöt med Turkiet våren 2016, som ledde till att antalet asylsökande i Europa minskade drastiskt. Foto: Francesco Scarpa

Sedan 2015 har antalet asylsökande i Europa sjunkit kraftigt. I Tyskland var antalet nyanlända som sökte asyl år 2015 knappt 750 000. Motsvarande antal under de första nio månaderna 2021 var drygt 100 000.

Så hur kommer det sig att diktaturen i Belarus kan använda människor på flykt som ett vapen mot EU?

Enligt Gerald Knaus beror det på erfarenheterna från 2015.

– Då såg vi att det finns empati och vilja att ta emot människor – i Sverige, Tyskland, Grekland, ja i Polen också. Men om det inte finns någon strategi för att skapa ett kontrollerat mottagande är risken stor att pendeln svänger. Då vinner de som säger att flyktingarna måste stoppas med våld, säger han.

Migrationsforskaren anser att allt fler demokratier – som USA och Kroatien – inte längre står upp för FN:s flyktingkonvention, utan tvingar människor att lämna landet utan att ge dem möjlighet att få sin asylansökan prövad. Han vill se att länder som Frankrike, Tyskland och Sverige samarbetar för att utöka antalet kvotflyktingar, och skapar humana kontroller vid EU:s gränser.

– I den första överenskommelsen mellan de tyska regeringspartierna står det klart och tydligt att man vill stoppa dödsfallen på Medelhavet och lidandet vid EU:s yttre gränser. Jag hoppas att den nya regeringen, tillsammans med Sverige och Frankrike visar att flyktingkonventionen fortfarande har betydelse, säger han.

Läs mer: Rapport: Ungern låter inlåsta flyktingar svälta

Läs mer: Human rights watch: Flyktingar i Kroatien misshandlas och tvingas till Serbien

Ämnen i artikeln

Polen
Belarus
Tyskland
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt