Forskare varnar: Arktis värms upp snabbare än modellerna visar

Arktis är en av de regioner som påverkas mest av klimatförändringen. Enligt FN:s klimatpanel IPCC går uppvärmningen där 2–3 gånger snabbare än det globala genomsnittet.

Ett tecken på uppvärmningen är att utbredningen av havsis minskar. Sedan satellitmätningarna började för drygt 40 år sedan har utbredningen minskat med 9 procent på vintern och 48 procent på sommaren. Havsisens tjocklek har minskat med två tredjedelar, 66 procent.

I två nya studier som publicerats i Journal of Climate varnar nu forskare för att klimatmodellerna för hur Arktis i framtiden påverkas av klimatförändringen inte stämmer.

– Exempelvis är vattnet som kommer in från Atlanten både varmare och ligger närmare ytan än vad modellerna säger. Det innebär att isen smälter underifrån snabbare än beräknat, säger Céline Heuzé, docent i klimatologi vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till den ena studien.

– Våra resultat visar att Arktis kommer att värmas upp snabbare och havsisen kommer att försvinna snabbare än beräknat.

Forskarna har gjort egna observationer men också tagit alla mätningar som finns i historiska databaser och jämfört dem med olika klimatmodeller. I den andra studien har forskare från norska polarinstitutet granskat vad klimatmodellerna säger om hur Arktis kommer att se ut i framtiden och sett att beräkningarna pekar åt alla möjliga håll. Det finns ingen konsensus. De klimatmodeller som har studerats är sådana som bland annat FN:s klimatpanel IPCC grundar sina rapporter på.

En orsak till att modellerna visar fel är att det helt enkelt inte finns tillräckligt med kunskap om haven i Arktis för att göra rättvisande modelleringar. Stora delar av området är otillgängligt och det finns relativt få mätningar. Dessutom är de flesta gjorda under samma tid på året.

– De flesta mätningar vi har är gjorda i augusti. Tänk om de skulle prognostisera hela Sveriges väder med bara augusti mätningar, säger Céline Heuzé.

– Från de första mätningarna som gjordes från fartyget Fram för över hundra år sedan fram till nu har vi totalt 700 mätningar till havsbotten. För Norra Atlanten har vi 40 000 mätningar.

Hon berättar att det finns flera stora problem med forskningen om Arktis. Det finns inga observationer som är gjorda under annan tid än sommarsäsongen. Mer data om vintern är nödvändigt för att förstå utvecklingen, men också mer data om havsdjupen.

Havet spelar en avgörande roll för klimatet. Det har tagit upp mer än 90 procent av den extra värme som mänsklig aktivitet har orsakat och en fjärdedel av koldioxiden.

– Personligen tycker jag att vi behöver forskning om specifika processer. Vi har i dag forskning som tittar på antingen det som händer i atmosfären, eller havsisen eller havet. Det behövs forskning som ger en multidisciplinär bild av vad som sker från atmosfären till botten av havet och hur det fungerar klimatmässigt.

– Det är det djupa havet som kan behålla kol, särskilt i Arktis men också globalt. Vi förstår inte processerna som länkar atmosfären till havet, säger Céline Heuzé.

Ett problem med klimatmodellerna, menar forskarna, är att de tar fram globala beräkningar som kanske stämmer för stora delar av världen, men inte stämmer uppe i Arktis där förhållandena är väldigt annorlunda.

– Forskningen i Arktis borde prioriteras. Vi behöver klimatmodeller specifika för Arktis. Att ha en generell global modell fungerar inte för de speciella förutsättningarna på nordliga latituder, säger Céline Heuzé.