Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-29 02:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/forskarlarm-amazonas-regnskog-kan-forvandlas-till-savann/

Världen

Forskarlarm: Amazonas regnskog kan förvandlas till savann

Brand i Amazonas.
Brand i Amazonas. Foto: Gabriela Biro/Agencia Estado/Xinhua

Den globala uppvärmningen och skogsavverkningen kan vara på väg att förvandla delar av Amazonas från regnskog till öppen gräsmark, enligt en färsk studie från Stockholm Resilience Centre.

Regnskogar är mycket känsliga för förändringar när det gäller regnmängd och fukt. Långvarig torka och bränder kan leda till att att träden blir färre och att området börjar byta karaktär till savann, en blandning av skog och gräsmark.  Att en sedan utveckling är möjlig i Amazonas är känt, men forskarna har trott att den ligger flera årtionden framåt i tiden, skriver The Guardian.

Brytpunkten kan dock vara nära förestående. En stor del av Amazonas regnskog riskerar redan nu att överskrida ett oåterkalleligt tröskelvärde, en så kallad tipping point, visar studien från Stockholm Resilience Centre som publicerades i tidskriften Nature Communications på måndagen.

I omkring 40 procent av Amazonas är nederbörden nu på en nivå där skogen skulle kunna bli antingen regnskog eller savann, enligt studien som baseras på datormodeller och dataanalys.

Slutsatserna är anmärkningsvärda eftersom delar av Amazonas för närvarande får mindre regn än tidigare och denna trend förväntas förvärras när regionen värms upp på grund av ökade utsläpp av växthusgaser.

Delar av Amazonas håller på att förvandlas från regnskog till öppen gräsmark, enligt en studie.
Delar av Amazonas håller på att förvandlas från regnskog till öppen gräsmark, enligt en studie. Foto: Lula Sampaio/AFP

En komplett övergång från regnskog till savann skulle fortfarande ta minst ett årtionde, men när processen väl satt igång är den svår att vända.

I regnskogen finns ett mycket större antal arter än på savannen. Regnskogen spelar därmed en viktigare roll när det gäller att absorbera koldioxid från atmosfären.

Årets bränder i Amazonas är de värsta på ett decennium, en ökning med 61 procent jämfört med förra året. Satellitbilder visar att det under september fanns mer än 32.000 eldhärdar i Amazonas.

Många bränder har anlagts för att rensa nyavverkad mark, men en större andel än tidigare är bränder i själva regnskogen. Detta kan förklaras med att regnskogen blivit torrare och mera benägen att brinna, enligt The Guardian.

Just nu lamslås dessutom delar av Latinamerika av en långvarig värmebölja med temperaturer på mer än 40 grader. Bränderna riskerar därmed att förvärras.

Sedan Jair Bolsonaro valdes till president i Brasilien för snart två år sedan har avverkningen i Amazonas ökat. Bolsonaro har lovat att öppna Amazonas för mer gruvdrift och är kritiskt till internationella miljöorganisationers närvaro i området.

Ämnen i artikeln

Amazonas
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt