Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-30 20:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/forsta-kvinnan-pa-nastan-70-ar-ska-avrattas-i-usa/

Världen

Kvinnlig mördare ska avrättas i USA

Dödsdömda Lisa Montgomery.
Dödsdömda Lisa Montgomery. Foto: AP

Lisa Montgomery, 52, kan bli den första kvinnliga federala fången att avrättas i USA sedan 1953.

För 16 år sedan dödade hon en gravid kvinna innan hon skar upp magen och kidnappade det åtta månader gamla fostret.

Uppdatering 201018 12.00 Texten har tillfogats en rättelse

Den 16 december 2004 hittades 23-åriga Bobbie Jo Stinnett död av sin mor i sitt hem i Skidmore, Missouri. Bobbie Jo Stinnett hade blivit strypt och fått magen uppskuren, hon var gravid i åttonde månaden. Mamman beskrev det som att dotterns ”mage hade exploderat”.

Av barnet fanns inte ett spår.

Det bestialiska mordet fick stor uppmärksamhet och polisen satte in en massiv jakt för att få fast gärningsmannen och hitta barnet.

Dagen efter greps den då 36-åriga Lisa Montgomery på sin gård i Melvern, Kansas. Där fanns också den nyfödda vid liv. Flickan, hävdade Montgomery, var hennes egen dotter. Dna-test visade på motsatsen och barnet återbördades till sin biologiska far.

Bild på barnet från tv-bolaget MSNBC.
Bild på barnet från tv-bolaget MSNBC. Foto: MSNBC/AP

Tre år senare dömdes Montgomery för mord och kidnappning av en enhällig jury till dödsstraff. Men sista ordet var inte sagt och det rättsliga efterspelet skulle pågå i många år.

Under rättegången visade det sig att Lisa Montgomery hade lärt känna Bobbie Jo Stinnett via deras gemensamma intresse för hundar. Stinnett och hennes man födde upp en terrierras och hade kontaktats av Montgomery på ett chattforum. I deras fortsatta konversation framkom det att Stinnett var gravid.

Under psedonymen ”Darlene Fisher” uppgav Lisa Montgomery att hon ville köpa en hund och de bokade in ett besök den ödesdigra vinterdagen. När Montgomery dök upp gick hon till attack och ströp den gravida kvinnan.

Bobbie Jo Stinnett mördades i sitt hem i Skidmore, Missouri 2004.
Bobbie Jo Stinnett mördades i sitt hem i Skidmore, Missouri 2004. Foto: Keith Myers/AFP

Lisa Montgomerys advokater överklagade dödsdomen. De menade att hon hade fått hjärnskador när hon blev misshandlad som barn och led av psykisk sjukdom och därför inte borde få ett dödsstraff. Under sin uppväxt hade Lisa Montgomery slagits och utnyttjats sexuellt av sin styvfar.

Enligt en rättspsykiatrisk undersökning led Lisa Montgomery av depression, personlighetsstörning och posttraumatisk stressyndrom. Dessutom hävdade försvarets experter diagnosen: pseudocyesis, skengraviditet.

Diagnosen är ifrågasatt av den medicinska expertisen. Pseudocyesis inträffar när en kvinna tror och verkar vara gravid med olika fysiska symtom, som uppförstorad mage, ibland mjölkproduktion och i vissa fall kan även ett graviditetstest visa positivt. Men det finns inget barn och kvinnan är inte gravid.

Lisa Montgomery var gift två gånger och har fyra barn. 1990 steriliserade hon sig men sa sig ändå vara gravid vid flera tillfällen efteråt, enligt hennes före detta makar.

Mannen hon var gift med 2004 har sagt att han var helt omedveten om att barnet som hustrun kom hem med inte var deras.

Försvarets strategi hade framgång. I april 2008 upphävdes dödsdomen. Men nu har Justitiedepartementet i USA beslutat att dödsstraffet ska genomföras, skriver CNN.

Den 8 december är det planerat att Lisa Montgomery ska avrättas genom en dödlig injektion på anstalten i Terre Haute, Indiana. Hon blir då den första kvinnliga federala fången som avrättas i USA på 67 år.

Den sista kvinnan som dömts för ett federalt brott och avrättats av den amerikanska regeringen var Bonnie Brown Heady den 18 december 1953. Samma år avrättades även Ethel Rosenberg, känd för spionage tillsammans med sin man, enligt CNN.

Kelley Henry, Montgomerys advokat, var besviken efter beslutet av statsåklagaren.

– Lisa Montgomery har länge tagit fullt ansvar för sitt brott, och hon kommer aldrig att lämna fängelset. Hennes allvarliga psykiska sjukdom och de förödande effekterna av hennes barndomstrauma gör avrättningen djupt orättvist, säger Henry i ett uttalande skriver The Guardian.

Lisa Montgomery sitter fängslad på anstalten i Terre Haute, Indiana. Här ett bild från gripandet 2004.
Lisa Montgomery sitter fängslad på anstalten i Terre Haute, Indiana. Här ett bild från gripandet 2004. Foto: AP

Lisa Montgomery blir den nionde dödsdömda fången som avrättas i år efter en lång tids uppehåll. En debatt om vilka gifter som får användas i dödliga injektioner gjorde att ingen federal fånge avrättades på 17 år. Däremot har personer i delstatsfängelser avrättats under den tiden i USA, däribland flera kvinnor. Det senaste fallet var Kelly Gissendaner, som avrättades av delstaten Georgia 2015, för mordet på sin make 1997.

Förändringen för de federala fångarna kom efter att president Donald Trump efterfrågat hårdare straff för våldsbrott. Justitiedepartementet beslutade därför förra året att återigen börja avrätta dödsdömda för federala brott.

De flesta brotten i USA prövas i domstolar i de olika delstaterna, men federala domstolar prövar många av de mest allvarliga brotten. Ungefär hälften av delstaterna har avskaffat dödsstraffet, och bara en handfull använder det.

Under 2019 avrättades 22 människor i USA:s delstatsfängelser. Endast tre federala avrättningar har genomförts i USA sedan dödsstraffet återinfördes 1988.

Rättelse: I en tidigare version av texten fanns en felaktig uppgift om vilket år en kvinna senast avrättades i USA.

Läs mer:

Gunnar Jonsson: Dödsstraffet i USA har ingen rätt att leva

”USA:s Nelson Mandela” har räddat 142 dömda från dödsstraff

USA återupptar federala avrättningar

Ämnen i artikeln

USA
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt