Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-20 00:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/frankrike-ordforande-i-eu-macrons-forslag-om-konskvotering-retar-svenskarna/

VÄRLDEN

Macrons förslag om könskvotering retar svenskarna

President Emmanuel Macron presenterar programmet och prioriteringarna för franska ordförandeskapet i EU.
President Emmanuel Macron presenterar programmet och prioriteringarna för franska ordförandeskapet i EU. Foto: Mariette Ghislain/Présidence de la République

Ett Europa som tar större plats i världen är ambitionen när Frankrike blivit ordförande i EU. För president Emmanuel Macron blir de närmaste månaderna en personlig språngbräda inför det franska valet i april.

Landet har också återuppväckt ett tio år gammalt lagförslag om könskvotering som är mycket kontroversiellt i Sveriges riksdag.

När Emmanuel Macron i december presenterade programmet för Frankrikes ordförandeperiod för EU lyfte han fram en hjärtesak:

– Om jag i en mening skulle sammanfatta målet för detta ordförandeskap från 1 januari till 30 juni, skulle jag säga att vi måste förflytta oss från att vara ett Europa av samarbete inom våra gränser till ett kraftfullt Europa i världen, helt suveränt, fritt att göra sina egna val och herre över sitt eget öde, sade presidenten.

Denna syn på att EU-länderna ska ta större plats globalt genomsyrar hela det franska programmet. Från försvarspolitik via industrisatsningar och teknikutveckling till att Europas universitet ska locka till sig de främsta akademikerna.

– Inramningen är ambitiös och utstrålar den franska synen på EU som framåt och ökad fördjupning, säger Göran von Sydow, chef för Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier.

Men han poängterar att även om ett stort land som Frankrike kan sätta sin prägel på ordförandeskapet handlar uppdraget i grunden om att lotsa igenom EU-kommissionens förslag och komma till beslut.

Ordförandelandet är den som medlar mellan kommissionen, medlemsstaterna och EU-parlamentet när nya lagar ska klubbas. Kommissionen med Ursula von der Leyen som ordförande har lanserat åtgärder på klimatområdet, inom IT-politiken och för arbetsmarknaden, för att ta några exempel.

I början av januari besökte hela EU-kommissionen, med ordförande Ursula von der Leyen i spetsen, Paris för möten med president Emmanuel Macron och franska regeringen.
I början av januari besökte hela EU-kommissionen, med ordförande Ursula von der Leyen i spetsen, Paris för möten med president Emmanuel Macron och franska regeringen. Foto: Ludovic Marin/AFP

Detta halvår har Frankrike, lite överraskande, återaktiverat ett lagförslag som kom redan 2012. Det har fastnat i EU:s beslutsmaskineri eftersom för många länder varit emot. Förslaget handlar om könskvotering i börsbolagens styrelser. EU-kommissionen vill att det underrepresenterade könet utgör minst 40 procent av ledamöterna i en styrelse.

I Frankrike finns en liknande inhemsk lag. Emmanuel Macron får därmed chans att visa för hemmaopinionen att franska regler kan slå igenom på EU-nivå.

Europaparlamentet har redan behandlat kvoteringslagen och sagt ja. Men frågan har blockerats i EU:s andra lagstiftande församling, ministerrådet. Bland annat Sverige har argumenterat för att kvotering ska beslutas på nationell nivå. Inte på EU-nivå.

I Sverige väcktes frågan om en nationell kvoteringslag första gången 2002 av vice statsminister och jämställdhetsminister Margareta Winberg. Frågan utreddes 2006. Senaste gången regeringen försökte för att få igenom en lagstiftning var 2016. Den drogs tillbaka eftersom det inte fanns majoritet i riksdagen.

Att Frankrike nu tror sig kunna driva igenom förslaget på EU-nivå beror på att Tyskland fått en ny regering, enligt en källa till DN. Under den kristdemokratiska förbundskanslern Angela Merkel tillhörde Tyskland motståndarlägret i ministerrådet. Socialdemokraten Olaf Scholz regering anses vara mer positiv och därmed är motståndet försvagat.

Även den franska idén om ett suveränt Europa, som alltså ska verka självständigt och ge avtryck i omvärlden, skiljer sig en del från svenska synen på EU. I Sverige har EU traditionellt handlat om att inre marknaden ska fungera bra. Varor, tjänster, kapital och arbetskraft ska flöda fritt mellan de 27 medlemsländerna.

Frankrike med Emmanuel Macron (t.v.) tog över ordförandeskapet för EU vid årsskiftet från Slovenien och dess premiärminister Janez Jansa.
Frankrike med Emmanuel Macron (t.v.) tog över ordförandeskapet för EU vid årsskiftet från Slovenien och dess premiärminister Janez Jansa. Foto: Luka Dakskobler/TT

Från svensk sida är man orolig för att ett suveränt Europa i fransk tappning kan leda till att beslutsfattandet centraliseras eller ökad protektionism.

– Det är ingen hemlighet att Sverige när det gäller frihandel vill tänka i termer av öppenhet och multilateralism. Frankrike prioriterar mer att skydda och säkra europeiska intressen. Det gäller även försvarsfrågor. Där driver Frankrike på för högre europeisk förmåga medan Sverige inte visar samma entusiasm, säger Göran von Sydow.

Ett tredje område Sieps-chefen nämner, där synen skiljer sig åt, är ekonomisk-politiska frågor. Frankrike vill lätta på konkurrens-, budget- och statsskuldsregler. Sverige är mer återhållsamt.

Frankrikes halvår som ordförande kommer att präglas av (det franska) presidentvalet i april.

– Inför valet har landet stora och tunga prioriterade områden som man vill komma fram i. Sådana som är viktiga för fransk inrikespolitik. Till exempel den i Sverige så känsliga frågan om minimilöner, säger Göran von Sydow.

Svenska politiker från vänster till höger, liksom arbetsmarknadens parter, har motarbetet ett EU-förslag om lagstadgade minimilöner. De anses hota den svenska modellen med kollektivavtal. Den svenska regeringen och delar av oppositionen har nu svängt eftersom de anser sig fått tillräckliga garantier för att den svenska modellen kan bibehållas.

Fortfarande återstår dock förhandlingar med EU-parlamentet. De leds av Frankrike.

Andra viktiga lagförslag, som den franska regeringen gärna vill nå framgång i inför valet, handlar om nya regler för stora IT-företag samt koldioxidtullar (gränsjusteringsmekanism för koldioxid på EU-språk). De sistnämnda är tänkta att läggas på vissa varor som importeras till EU från länder som har lägre krav och kostnader för utsläpp. Detta för att värna europeisk tillverkning.

Ska man se ordförandeskapet som en språngbräda för Emmanuel Macron inför presidentvalet?

– Det tror jag. Man kan gå tillbaka till valet av Macron 2017. Redan då använde han Europapolitiken väldigt starkt inrikespolitiskt, vilket är ovanligt. Hans kalkyl nu verkar vara att han ska använda ordförandeskapet som ett politiskt verktyg, säger Göran von Sydow.

Franska högerns presidentkandidat Valérie Pécresse.
Franska högerns presidentkandidat Valérie Pécresse. Foto: Henri Szwarc/TT

Oppositionen låter förstås inte detta gå stillatigande förbi. Samma dag som Emmanuel Macron presenterade det franska programmet hade högerns presidentkandidat Valérie Pécresse en debattartikel i Le Monde där hon redogjorde för sin Europapolitik, som i mångt och mycket påminner om Macrons.

Under nyårshelgen blev det stort rabalder när den franska flaggan under Triumfbågen byttes ut mot EU-flaggan. ”Leda Europa ja, radera fransk identitet nej!” twittrade Valérie Précresse och krävde tillbaka trikoloren.

https://twitter.com/vpecresse/status/1477007885867618305

Den franska flaggan kom tillbaka, vilket var helt enligt planen, framhöll ledningen för ordförandeskapet.

Extremhögerns Marine Le Pen, Nationell Samling, kallade återkomsten av flaggan för en stor patriotisk vinst och framhärdade att det var en massiv mobilisering som tvingat Macron att ge med sig.

– Det är en nervig politisk situation just nu i Frankrike, konstaterar Göran von Sydow.

Läs mer.

Emmanuel Macron: ”Jag vill jävlas med de ovaccinerade”

Brigitte Macron stämmer högerextrem sajt efter transrykten

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt