Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-26 02:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/generationernas-kamp-nar-uganda-valjer-president/

Världen

Generationernas kamp när Uganda väljer president

KAMPALA. Robert Kyagulanyi var bara tre år gammal när den sittande presidenten kom till makten i Uganda. 35 år senare har han blivit musikern Bobi Wine med hela folket och ”ghettopresidenten” som blev parlamentariker på riktigt.

På torsdag utmanar 38-årige Bobi Wine den dubbelt så gamla despoten Yoweri Museveni om presidentmakten. DN har träffat en av Afrikas starkast lysande politiska stjärnor i hemmet i Kampala.

Förra gången, för fem år sedan, var Bobi Wine bara en åskådare till vad som blivit en alltför välbekant valprocess i Uganda. Han gick och lade sin röst på oppositionsledaren Kizza Besigyes och betraktade sedan dennes fjärde misslyckade försök att ta makten i det östafrikanska landet. President Yoweri Museveni, som styrt sedan han 1986 med militära medel tog makten i landet, kunde inleda ännu en mandatperiod och allt var som vanligt.

Nu står Bobi Wines riktiga namn, Robert Kyagulanyi, på miljontals valsedlar som ska läggas i urnorna när Ugandas invånare på torsdag går till val. Hans ansikte är tapetserat över hela huvudstaden Kampala och vart han än går följs han av motorcykelförare, så kallade boda bodas, som tutar och utropar sitt stöd för den presidentkandidaten som vägrar att kalla sig för politiker.

Att Wine inte vill se sig som politiker har en baksida: han har knappt formulerat någon vision om vilken typ av faktiska policyförändringar han vill göra om han skulle få makten och något egentligt partiprogram har han inte släppt.

”I Uganda skulle jag hata att identifieras som en politiker”, säger Bobi Wine.
”I Uganda skulle jag hata att identifieras som en politiker”, säger Bobi Wine. Foto: Erik Esbjörnsson

– Först och främst handlar det om att återföra makt från presidentposten och återupprätta maktdelningen mellan parlamentet, presidenten och rättsväsendet. Sedan måste vi sluta lägga pengar på polis och militär och i stället bygga sjukhus, köpa ambulanser och betala vettiga löner till vårdpersonal och andra i offentlig sektor.

– I Uganda skulle jag hata att identifieras som en politiker. Att vara politiker i Uganda innebär att man ger upp sina ideal, att man är bedräglig, att man klär sig fint och drar många lögner, att man väntar på nästa val och försöker hitta ett sätt att passa in i systemet och förbättra sin egen position i diktaturen. Jag identifierar mig hellre som revolutionär.

Tystnaden i trädgården är svårfunnen i den myllrande huvudstaden Kampala. Det är lugnet före stormen som råder denna eftermiddag. De fyra barnen har evakuerats till USA, medan hustrun Barbara är kvar. Bara stabschefen Hakim och ett par hjälpredor är kvar i huset.

Bobi Wine besöker en ortodox kyrka och ger ett ”spontant” tal inför en grupp lokala journalister, för att sedan bege sig hemåt innan folksamlingen blivit för stor.
Bobi Wine besöker en ortodox kyrka och ger ett ”spontant” tal inför en grupp lokala journalister, för att sedan bege sig hemåt innan folksamlingen blivit för stor. Foto: Erik Esbjörnsson

En timme tidigare har Bobi Wine besökt en ortodox kyrka i staden och gett ett ”spontant” tal inför en grupp lokala journalister, för att sedan bege sig hemåt innan folksamlingen blivit för stor. Valmyndigheten har förbjudit Bobi Wine att kampanja med hänvisning till risken för smittspridning men ingen kan hindra en kristen från att gå i kyrkan och om det sedan råkar finnas ett antal reportrar på plats så måste han väl få svara på frågor?

– Det är lite katt-och-råtta-lek just nu. Jag måste dra mig undan innan det samlas för många anhängare. Så i stället arbetar jag med Facebook Live och släpper poesi och låtar på sociala medier, säger Bobi Wine.

Den tidigare mest profilerade oppositionspolitikern, läkaren Kizza Besigye, har lämnat över stafettpinnen till en yngre generation. På tisdagen medverkade de på en gemensam presskonferens som samtliga större oppositionspartier närvarade vid.
Den tidigare mest profilerade oppositionspolitikern, läkaren Kizza Besigye, har lämnat över stafettpinnen till en yngre generation. På tisdagen medverkade de på en gemensam presskonferens som samtliga större oppositionspartier närvarade vid. Foto: Erik Esbjörnsson

Robert Kyagulanyi var en tre år gammal pojke som bodde i slummen Kamwookya i norra Kampala när gerillaledaren Yoweri Museveni tog makten i det då krigshärjade Uganda i januari 1986. Museveni skulle under de kommande åren hyllas som ledare för att han förbehållslöst tog sig an hiv-epidemin och liberaliserade ekonomin i Uganda. Men när Robert blivit vuxen och slagit in på musikens bana blev det naturligt att skriva politiska låtar. För inte bara hade Museveni åldrats – så hade även hans regim som gått i stå. Den hade blivit mer fokuserad på att behålla makten än att använda den till medborgarnas bästa. Reggaemusikern Robert Kyagulanyi blev protestsångaren Bobi Wine – Bobi för Robert och Wine ”för att vin åldras väl”.

Åldern – vi ska återkomma till den eftersom den är central för att förstå den starkaste trenden i den afrikanska politiken just nu, en trend som är som mest påtaglig i Uganda.

En valaffisch med Bobi Wines riktiga namn, Robert Kyagulanyi (som kommer att stå på valsedlarna) på gatan där han hade sin första musikstudio.
En valaffisch med Bobi Wines riktiga namn, Robert Kyagulanyi (som kommer att stå på valsedlarna) på gatan där han hade sin första musikstudio. Foto: Erik Esbjörnsson

Museveni avfärdade den populäre sångaren som ”ghettopresidenten” och smeknamnet fick fäste. Och om Bobi Wine redan var en sorts president kunde han väl bli åtminstone parlamentariker på riktigt? Möjligheten öppnades för fyra år sedan, 2017, när ett fyllnadsval skulle hållas i Bobi Wines egen valkrets. Han ställde upp och fick nästan sex gånger fler röster än regeringspartiets kandidat. Det var en politisk kalldusch för Museveni. Rastakillen hade klippt av sina dreadlocks och tagit på sig kostym och satt nu i parlamentet där han hade en helt annan plattform.

– När jag uttalade mig med gitarr i hand avfärdades jag som en marijuanarökande playboy. Anledningen till att jag bestämde mig för parlamentet var för att kunna säga samma saker med mer auktoritet i den miljö där besluten fattas. Bara för att upptäcka att det inte fattas några beslut. Ugandas parlament bara bekräftar diktatorns direktiv. Jag togs mer på allvar i kostym och med kort hår – men inte av politikerna utan av folket, säger Bobi Wine.

Bobi Wine med sitt mest välkända attribut, den röda baskern med kamporden ”Folkets makt – vår makt” i ett emblem i pannan.
Bobi Wine med sitt mest välkända attribut, den röda baskern med kamporden ”Folkets makt – vår makt” i ett emblem i pannan. Foto: Erik Esbjörnsson

Hans mest välkända attribut har blivit den röda baskern med kamporden ”Folkets makt – vår makt” i ett emblem i pannan.

Det är en paradox att den forne militära ledaren Museveni sällan syns i uniform utan i stället bär marinblå kostym med sedvanlig gul slips, medan hans motståndare är en civil musiker som bär revolutionärt röd basker och på grund av säkerhetshotet tvingats kampanja iklädd skottsäker väst och hjälm. Över 40 anhängare till Bobi Wine har dödats under sammandrabbningar med militärer och poliser under fjolårets valkampanj.

Så sent som på tisdagsmorgonen attackerade säkerhetsstyrkor Bobi Wines bostad och flera av hans anställda misshandlades. Liknande attacker är en del av hans vardag.

– Flera av mina säkerhetsvakter har dödats. Det senaste fallet var min livvakt Frank, som kördes ihjäl av en militärlastbil, säger han.

I huvudstaden Kampalas fattigare områden får president Musevenis valaffischer inte hänga kvar länge, de rivs ner nattetid och bara oppositionens kampanjmaterial är orört.
I huvudstaden Kampalas fattigare områden får president Musevenis valaffischer inte hänga kvar länge, de rivs ner nattetid och bara oppositionens kampanjmaterial är orört. Foto: Erik Esbjörnsson

Bobi Wine försöker bli ”valbar” bland äldre ugandier medan Museveni släpper videor där han tränar på mattan i presidentpalatset och har tagit emot paret Kanye West och Kim Kardashian under ett bisarrt möte när de häromåret var på genomresa i Uganda. Museveni är i dag 76 år gammal – Bobi Wine är exakt hälften så gammal, 38 år. Han talar om både en ”demokratisk” och en ”demografisk” revolution.

– Över 80 procent är yngre än mig i Uganda. Den stora lejonparten av befolkningen har aldrig levt under en annan president. Det förklarar deras omedelbara längtan efter ett nytt Uganda. De har fått kunskap i skolan eller på gatan, är uppkopplade mot världen och ser hur deras jämnåriga i Sverige lever, hur deras jämnåriga i Sydafrika eller Kenya lever bättre.

Bobi Wine
Bobi Wine Foto: Erik Esbjörnsson

Han har koll på siffrorna. Hälften av Ugandas 45 miljoner invånare är under 15 år vilket gör befolkningen till den näst yngsta i världen efter Nigers. Av de som är över 18 år, och därmed kan rösta, är två tredjedelar lika gamla eller yngre än Bobi Wine. Trenden är liknande över hela kontinenten men Uganda är det tydligaste exemplet på ungdomens intåg i arbetslivet och politiken.

Ungdomar har varit drivande i revolter från Burundi till Burkina Faso, Gambia, Nigeria och Etiopien för att bara nämna några av länderna som skakats av oro på senare år. Bobi Wine har blivit ett lika känt ansikte i Afrika som två andra män i röd basker – den sydafrikanska vänsterradikala politikern Julius Malema och den legendariska juntaledaren Thomas Sankara som styrde i Burkina Faso under ett par år på 1980-talet.

– Självklart var Sankara väldigt inspirerande, och en del andra. Men alla har olika strider att utkämpa. Malema lever i en demokrati och deras kamp är ett steg före vår. Vi försöker etablera en demokrati.

Muralmålning av Bobi Wine.
Muralmålning av Bobi Wine. Foto: Erik Esbjörnsson

Det är en Davids kamp mot Goliat. Bobi Wine får donationer från ugandier i exil, men kan inte mäta sig med Museveni som har tillgång till hela statsapparaten. Få bedömare tror att Museveni kommer att släppa taget om makten före sin död. Men årets val hålls i ett påtagligt hårdare klimat. EU har inte fått någon formell inbjudan att övervaka valet, journalister har tvingats till en omständlig byråkrati för att få tillstånd till inresa och ingen tillåts att rapportera från vallokalerna – medan våldet tagits till en ny nivå.

– Hotet börjar bli verkligt för Museveni och det är därför han valt våld. De har kastat tusentals av oss i fängelse, men det kommer bara fler oppositionella, säger Bobi Wine och fortsätter:

– Vi är inte en grupp politiker. Jag är en musiker som säger att ”nu får det vara nog”. Sedan finns det mängder av mc-förare, marknadshandlare, musiker, komiker, advokater som inte fått jobb, läkare som är missnöjda med sina löner, lärare vars skolor har stängts. Detta är en massansamling av fattiga och missnöjda medborgare som reser sig i en demokratisk revolt.

President Musevenis valaffischer rivs ner över hela huvudstaden, med undantag för de centrala delarna kring parlamentet. Dock är Museveni fortsatt mycket stark på landsbygden.
President Musevenis valaffischer rivs ner över hela huvudstaden, med undantag för de centrala delarna kring parlamentet. Dock är Museveni fortsatt mycket stark på landsbygden. Foto: Erik Esbjörnsson

Hör Erik Esbjörnsson tala om valet i Uganda i Studio DN:

Studio DN 13 januari: ”Våldet stegras inför valet i Uganda”

Ämnen i artikeln

Uganda
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt