Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 00:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/gorbatjov-tar-strid-for-agentstamplad-organisation/

VÄRLDEN | KOMMENTAR

Michael Winiarski: Gorbatjov tar strid för agentstämplad organisation

Memorials arkiv i Moskva innehåller tusentals dokument över den sovjetiska regimens övergrepp.
Memorials arkiv i Moskva innehåller tusentals dokument över den sovjetiska regimens övergrepp. Foto: Alexander Nemenov/AFP

Den respekterade ryska människorättsorganisationen Memorial riskerar att i morgon, torsdag, bli nedstängd av en domstol i Moskva.

DN:s utrikeskommentator Michael Winiarski svarar på tre frågor om vad som ligger bakom den åtgärden.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Vad är Memorial?

Organisationen grundades 1987, under den sena sovjettidens perestrojka, i syfte att bevara minnet av de miljontals offren för Stalins repression. Dess första ordförande var människorättsaktivisten och fredspristagaren Andrej Sacharov. Memorial har publicerat en rad skrifter om förtryckets historia i Sovjetunionen, och har ett stort arkiv med verkliga eller påstådda oliktänkande som mördades och fängslades – liksom de bödlar från hemliga polisen NKVD/KBG som utförde dessa övergrepp. Det finns också en gren av Memorial som ägnar sig åt att påtala kränkningar av demokrati och mänskliga rättigheter i dagens Ryssland, och den har också en dom om nedstängning att vänta, i nästa vecka. Två andra mottagare av Nobels fredspris, Michail Gorbatjov (1990) och Dmitrij Muratov (2021) har vädjat till den ryska riksåklagaren att lägga ned åtalet.

Michail Gorbatjov, Sovjetunionens förste och siste president, och mottagare av Nobels fredspris 1990, vädjar till åklagaren att lägga ned åtalet mot människorättsorganisationen Memorial.
Michail Gorbatjov, Sovjetunionens förste och siste president, och mottagare av Nobels fredspris 1990, vädjar till åklagaren att lägga ned åtalet mot människorättsorganisationen Memorial. Foto: Alexander Zemlianichenko

Varför vill myndigheterna förbjuda Memorial?

Formellt anklagas Memorial för att ha brutit mot lagen om ”utländsk agent” (som organisationen stämplades som för fem år sedan), att man inte har, som krävs, angett det i varje publikation. Det verkliga skälet till att Memorial ska likvideras är att organisationen ägnar sig åt att samla kunskap om den kommunistiska regimens brott från 1917 till 1991. Det stämmer inte med den bild av landets historia som Vladimir Putin vill ska vara förhärskande: att Ryssland är ett land som ständigt omges av fiender och där den ”ärorika” krigshistorien, då Sovjetunionen/Ryssland – under ledning av Stalin – ensamt påstås ha stått emot det nazistiska Tyskland, ska framhållas. I en färsk ”historielag” förbjuds till exempel jämförelser Sovjet med Nazityskland. I princip kan den som påminner om Molotov–Ribbentrop-pakten (vänskapsfördraget mellan Hitler och Stalin 1939–1941) dömas till fängelse.

Vad händer med Memorials stora samlingar?

Sedan 1988 har Memorial samlat tiotusentals personliga tillhörigheter, brev, foton och andra minnen från politiska fångar i slavarbetslägren Gulag som berättar om Stalins utrensningar. Ingen vet ännu vad som kommer att hända med detta arkiv om Memorial förbjuds.

Läs mer:

Anna-Lena Laurén: Rysk människorättsorganisation hotas av nedläggning

Oberoende ryska nyhetskanalen: Patriotiskt att kritisera makthavare

Anna-Lena Laurén: Kreml skjuter på allt som rör sig

Ämnen i artikeln

Ryssland

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt