Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-07-07 18:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/gront-ljus-vantar-ukraina-och-moldavien-i-eu/

VÄRLDEN

Ukraina och Moldavien blir kandidatländer till EU

Bild 1 av 2 Frankrikes president Emmanuel Macron, Europeiska rådets ordförande Charles Michel och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelade på torsdag kväll beslutet att göra Ukraina och Moldavien till kandidatländer till EU.
Foto: John Thys/AFP
Bild 2 av 2 Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj med franska kollegan Emmanuel Macron den 16 juni.
Foto: Ludovic Marin/AFP

Ukraina och Moldavien blir kandidatländer till EU - ett första steg mot medlemskap. Beslutet fattades på ett EU-toppmöte i Bryssel på torsdagskvällen.

Men på västra Balkan växer frustrationen över att deras väg mot EU går för långsamt.

Bara några dagar efter att Ryssland invaderade Ukraina skickade president Volodymyr Zelenskyj in en ansökan om EU-medlemskap. Moldavien och Georgien gjorde detsamma. Båda länderna har utbrytarrepubliker där ryska trupper finns närvarande.

Sent på torsdagskvällen kom beslutet att de 27 EU-ledarna ger Ukraina och Moldavien kandidatstatus.

– Det är en otroligt viktig signal. Inte minst till alla de soldater som strider för Ukrainas självständighet, sade statsminister Magdalena Andersson.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade att beslutet stärker länderna att stå emot den ryska aggressionen.

– Och det stärker också EU. Det visar att EU står enat mot yttre hot, sade hon.

– Vi har hjälpt Ukraina med vapen, pengar och nu genom denna politiska symbol, sade franske president Emmanuel Macron, som stod värd för sitt sista toppmöte under Frankrikes EU-ordförandeskap.

Beslutet drog ut på tiden under torsdagen eftersom en handfull EU-ledare argumenterade för att även Bosnien och Hercegovina skulle ges kandidatstatus. Ledarna gav sitt principiella stöd till landet, men beslutet sköts på framtiden.

I slutsatserna från toppmötet står det att Ukrainas och Moldaviens väg mot medlemskap ”kommer att bero på [ländernas] egna meriter när det gäller att uppfylla Köpenhamnskriterierna, inklusive EU:s förmåga att ta in nya medlemmar.”

Köpenhamnskriterierna är de grundläggande villkor som ställs på alla länder som vill gå med i EU, till exempel demokrati, stabila institutioner, skydd av minoriteter och en fungerande marknadsekonomi.

Det kommer att ta lång tid innan Ukraina och Moldavien blir medlemmar i EU, sade Magdalena Andersson.

– Kandidatlandstatus innebär inte att man är redo att bli medlem, utan det kommer att behövas ett reformarbete för att leva upp till villkor om bland annat rättsstat och demokrati.

EU-kommissionen hade föreslagit att Georgien inte genast ges kandidatstatus, utan först måste hantera den politiska polariseringen i landet och ta itu med oligarkekonomin. Detta bekräftades av EU-ledarna. I måndags demonstrerade tiotusentals människor i Georgien för ett närmande till EU.

På torsdagen hölls också möte med ledarna från de länder på västra Balkan som också vill gå med i EU. Flera av dem uttryckte sin frustration över att processen går långsamt.

– Vi välkomnar att Ukraina får kandidatstatus, det är någonting bra. Men jag hoppas att Ukrainas folk inte har några illusioner, sade Albaniens premiärminister Edi Rama.

Albanien är kandidatland till EU sedan 2014 och Nordmakedonien sedan 2005.

Albaniens premiärminister Edi Rama, Nordmakedoniens premiärminister Dimitar Kovacevski och Serbiens president Aleksandar Vucic gav en presskonferens efter mötet med de 27 EU-ledarna.
Albaniens premiärminister Edi Rama, Nordmakedoniens premiärminister Dimitar Kovacevski och Serbiens president Aleksandar Vucic gav en presskonferens efter mötet med de 27 EU-ledarna. Foto: Kenzo Tribouillard/AFP

Sedan två år blockerar EU-landet Bulgarien Nordmakedonien och Albanien från att påbörja medlemskapsförhandlingarna. Anledningen är en konflikt om rättigheter för den bulgariska minoriteten i Nordmakedonien.

– Det är en skam att ett Natoland, Bulgarien, kidnappar två andra Natoländer, Albanien och Nordmakedonien, under ett pågående krig på Europas bakgård. Samtidigt som 26 länder inte gör någonting, i en skrämmande uppvisning av impotens, sade Edi Rama.

När mötet med ledarna från västra Balkan var över, sade Magdalena Andersson att Bulgarien nu försöker lösa konflikten och att ett beslut om att öppna förhandlingar antagligen kommer att fattas inom kort.

Nordmakedonien och Albanien är redo för det, säger hon.

– De har gjort sin hemläxa. Då måste vi göra vår.

På onsdagskvällen hade det kommit signaler om att en majoritet i Bulgariens parlament står bakom en uppgörelse med Nordmakedonien. Samtidigt förlorade Bulgariens premiärminister Kiril Petkov en misstroendeomröstning, vilket kastar in landet i inrikespolitisk turbulens.

I Serbien, som också är kandidatland till EU, är problemet ett annat. Serbien har fortfarande nära relationer med Ryssland och har inte infört EU:s sanktioner. Det ogillas i EU-lägret.

Serbiens president Aleksandar Vucic avvisade den kritiken under mötet i Bryssel:

– Vi har röstat mot Rysslands aggression i FN. Vi stödjer Ukrainas territoriella integritet. Och vi stödjer Serbiens territoriella integritet, vilket inte är fallet med alla EU-länder, sade han, och syftade med det på att de flesta EU-länder erkänt Kosovo.

I EU-nämnden inför toppmötet hade statsminister Magdalena Andersson sagt att Sverige, liksom övriga EU, förväntar sig att kandidatländerna följer den gemensamma linjen inom utrikespolitiken.

– Det är positivt att ett flertal länder har anslutit sig till EU:s sanktioner, men bekymmersamt att några länder inte har gjort det.

Läs mer:

EU-kommissionen vill ge Ukraina kandidatstatus

Ämnen i artikeln

Ukraina
Moldavien
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt