Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-24 08:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/huaweichef-fri-kina-slapper-kanadensare/

VÄRLDEN

Huaweichef fri – Kina släpper kanadensare

Meng Wangzhou pratar med media utanför domstolen i Vancouver efter frisläppandet på fredagen.
Meng Wangzhou pratar med media utanför domstolen i Vancouver efter frisläppandet på fredagen. Foto: Don Mackinnon/AFP

Telekomjätten Huaweis ekonomichef Meng Wanzhou har efter tre år i husarrest fått lämna Kanada och är på väg hem till Kina.

Samtidigt uppges Kina ha släppt två fängslade kanadensare.

– Det påminner om spionutbytena som gjordes under kalla kriget, säger en före detta kanadensisk diplomat till CBC.

TT Text

En mångårig kris mellan USA och Kanada å sin sida, och Kina å den andra, ser ut att närma sig en lösning.

Huaweis ekonomichef Meng Wanzhou – som har suttit frihetsberövad i Kanada sedan december 2018, anklagad av USA för bedrägeri och för att ha brutit med sanktioner – har släppts fri efter en uppgörelse.

– Jag är djupt tacksam över det ständiga stöd som jag har fått från den kinesiska ambassaden i Kanada, sade Meng utanför domstolen i Vancouver efter frisläppandet.

Hon satte sig sedan, under natten mot lördag svensk tid, på ett flygplan mot Shenzhen i Kina.

Kort därefter meddelade Kanadas premiärminister Justin Trudeau att Kina i sin tur har släppt två kanadensiska medborgare som har suttit frihetsberövade i Kina.

– Michael Kovrig and Michael Spavor har lämnat kinesiskt luftrum och är på väg hem, sade Trudeau i en kort kommentar till journalister.

Kovrig, en tidigare diplomat, och affärsmannen Spavor greps i Kina 2018, bara några dagar efter att Huawei-chefen Meng Wanzhou frihetsberövades i Kanada. Meng greps efter att USA utlyst en arresteringsorder med anklagelser om att hon brutit mot sanktioner – brott som kan ge 30 års fängelse.

I Kina dömdes Spavor i augusti i år till elva års fängelse för spioneri, medan Kovrigs rättsfall aldrig hann avgöras.

Kanadas premiärminister Justin Trudeau under en pressträff där han meddelade att två kanadensare som suttit frihetsberövande i Kina har släppts på fredagen.
Kanadas premiärminister Justin Trudeau under en pressträff där han meddelade att två kanadensare som suttit frihetsberövande i Kina har släppts på fredagen. Foto: Justin Tang/TT

Trudeaus regering har kallat Kinas agerande för ”gisslan-diplomati” och anklagat landet för att utnyttja människor som påtryckningsmedel i ett förhandlingsspel. Kina har hela tiden nekat till att så är fallet.

– Kina har fram tills nu sagt att det inte har funnits någon koppling mellan dessa två fall, men genom att sätta dem (Kovrig och Spavor) på ett flyg i kväll har de tydligt visat att det här handlade om ett gisslantagande, säger tidigare diplomaten Colin Robertson till kanadensiska public servicebolaget CBC.

– Det påminner om spionutbytena som gjordes under kalla kriget, fortsätter han.

Att Meng, som är dotter till Huaweis grundare Ren Zhengfei, släpptes fri beror på en rättslig uppgörelse som slöts under fredagen.

Efter en förhandling i en federal domstol i New York mellan USA:s justitiedepartement och Meng, som deltog via videolänk från Vancouver, beslutades att Meng slipper rättegång och att de allvarligaste anklagelserna läggs på is fram till den 1 december 2022, rapporterar AFP. Om hon håller sin sida av uppgörelsen dras anklagelserna – som Peking har kallat för politiskt motiverade – tillbaka.

USA:s justitiedepartement uppger att Meng har erkänt att hon vilselett en bank om företagets affärer i Iran, ett land USA har hårda sanktioner mot. Uppgörelsen ska bara gälla Meng och anklagelserna mot Huawei som företag kvarstår.

Läs mer:

Huaweichef får lämna landet efter uppgörelse

Ämnen i artikeln

Kanada
Kina
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt