Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-31 09:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/ingmar-neveus-det-vi-kallar-civilsamhallet-ar-for-lukasjenko-detsamma-som-terr-orism/

VÄRLDEN | KOMMENTAR

Ingmar Nevéus: Det vi kallar civilsamhället är för Lukasjenko detsamma som terrorism

Det avbrutna svenska biståndet är en del av Aleksandr Lukasjenkos hämnd mot EU för sanktioner som nyligen utökades.
Det avbrutna svenska biståndet är en del av Aleksandr Lukasjenkos hämnd mot EU för sanktioner som nyligen utökades. Foto: Pavel Orlovsky/AP

Ingen borde förvånas över att Belarus stoppar biståndet från Sverige. En stor del av den årliga gåvan på 100 miljoner ska ju främja motsatsen till det Aleksandr Lukasjenkos regim står för: mänskliga rättigheter, demokrati och rättssäkerhet.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Tisdagen var ännu en svart dag för den som hade hoppats att den auktoritära regimen i Belarus skulle visa tecken på kompromissvilja, gentemot oppositionen och omvärlden.

Först dömdes förre presidentkandidaten Viktar Babaryko till 14 års fängelse för uppenbart fabricerade korruptionsanklagelser.

Sedan meddelade president Lukasjenko att EU:s sanktioner mot landet innebar ”ett krig” och att hädanefter inga europeiska varor skulle få transiteras genom Belarus.

Därefter kom nyheten att Belarus vill att svenska Sida avbryter sina biståndsinsatser i landet. Det handlar om cirka 100 miljoner årligen.

Även detta beslut ses som en hämnd för EU-sanktionerna, vilka utökades efter kapningen av ett Ryanair-plan över belarusiskt luftrum i maj.

I Stockholm kallades den belarusiske ambassadören upp till UD och biståndsministerns statssekreterare Janine Alm Ericson bad Minsk att ”tänka om”.

Ur svensk synpunkt har biståndet till Belarus – liksom till andra odemokratiska länder – alltid inneburit en svår balansgång.

Kan man skänka pengar till ett land utan att det kommer regimen till nytta? Ska man helt undvika samarbete med sådana länder? Eller försöka se till att pengarna hamnar hos motståndare till regimen?

Sverige har försökt hitta en medelväg.

Stöd till projekt som rötgaskammare i reningsverk är ju bra för miljön och bidrar till energiförsörjningen, men gynnar inte nödvändigtvis Belarus som stat.

Stöd till delar av civilsamhället kan fungera, så länge det inte handlar om öppen politisk opposition till regimen.

Men biståndspengar har också tidigare gått till statliga aktörer som universitet – där studenter relegeras för att de är emot Lukasjenko.

För detta har regeringen och Sida länge fått kritik. Den kritiken blev svår att ignorera efter det riggade presidentvalet i fjol.

stoppades flera ifrågasatta biståndsprojekt, runt 10 procent av den totala budgeten. Sidachefen Carin Jämtin förklarade att myndigheten hädanefter skulle stödja ”den fortsatta demokratiska utvecklingen” och ”de krafter som är på väg att åstadkomma förändring” i Belarus.

Oavsett var pengarna hamnar i slutändan är sådana signaler nog för att Lukasjenko ska säga tack men nej tack.

Det vi kallar civilsamhället buntar han ihop under etiketter som terrorister och landsförrädare. Särskilt lite tålamod har han med ”krafter som vill åstadkomma förändring” med hjälp av pengar från utlandet.

Läs mer:

Belarus vill stoppa svenskt bistånd

Han utmanade Lukasjenko – fick 14 års fängelse

Ämnen i artikeln

Bistånd
Belarus

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt