Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-25 06:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/jannike-kihlberg-glaciarkollapsen-ytterligare-signal-om-att-det-ar-mycket-brattom/

Världen

Jannike Kihlberg: Glaciärkollapsen ytterligare signal om att det är mycket bråttom

Bild 1 av 2 Indiska myndigheter befarar att mellan 100 och 150 personer har omkommit i ett glaciärras i Himalaya.
Foto: KK Productions/AP
Bild 2 av 2 Gränspoliser anländer för att delta i räddningsarbetet efter glaciärraset.
Foto: ITBP/TT

Glaciärer som kollapsar och orsakar jordskred, översvämningar och kostar människoliv kommer att bli allt vanligare i takt med att jordens temperatur stiger. Glaciärkollapsen i Indien är ytterligare en signal på att det är mycket bråttom att minska utsläppen.

Glaciärer är per definition en massa av snö och is som rör sig av sin egen tyngd, så att en enskild glaciär kollapsar är i sig inte ett bevis på klimatförändringen.

Men på en allt varmare jord smälter glaciärerna allt snabbare och forskare har länge varnat för att smältande glaciärer och tinande permafrost kan leda till naturkatastrofer och hota människors liv och hälsa.

FN:s klimatpanel IPCC konstaterade för drygt ett år sedan i en specialrapport att glaciärer i hela världen utanför Grönland och Antarktis förlorade massa med en genomsnittlig hastighet av 220 miljarder ton per år.

Sådana enorma förluster av ismassa får konsekvenser. I höglänta bergsområden leder de till minskad stabilitet i sluttningar och minskningen av glaciärer och permafrost har redan ändrat frekvensen, magnituden av naturkatastrofer som jordskred, laviner och översvämningar.

Så även om det som nu har skett i Indien är en enskild händelse visar det tydligt vad som är att vänta.  Kollapsande glaciärer med följder som jordskred, översvämningar och förlorade människoliv kommer att bli ett allt vanligare inslag i nyhetsrapporteringen.

Det handlar inte bara om direkta, spektakulära, katastrofhändelser. På lite längre sikt handlar det om ännu större katastrofer som kommer smygande.

I dag bor 670 miljoner människor i höga bergstrakter, nära en tiondel av jordens befolkning, och de är beroende av glaciärerna för sin överlevnad. Högområdena i Himalaya är centrala både för floderna som rinner österut till Kina och söderut till Indien och Bangladesh. När glaciärerna smälter minskar vattentillgången.

FN:s generalsekreterare António Guterres hör till dem som ofta upprepar att det är bråttom att öka takten i klimatarbetet.  För ett drygt år sedan, i samband med ett internationellt klimatmöte, sade han: ”Naturen är arg. Och vi lurar oss själva om vi tror att vi kan lura naturen för naturen slår alltid tillbaka. Och över hela jorden slår naturen tillbaka med vrede.”

År 2020 var tillsammans med 2016 det varmaste året som har uppmätts. Året var en provkarta på klimatrelaterade dystra rekord – rekordvärme i Sibirien, rekordstora bränder i USA och rekordmånga orkaner.

Den kollapsade glaciären i Indien är ytterligare en larmsignal från naturen om hur bråttom det är att minska utsläppen av växthusgaser kraftigt – och snabbt.

Läs mer:

Hundratals kan ha omkommit efter glaciärras i Himalaya

Ämnen i artikeln

Indien
FN
Parisavtalet
Klimatet
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt