Glaciärer som kollapsar och orsakar jordskred, översvämningar och kostar människoliv kommer att bli allt vanligare i takt med att jordens temperatur stiger. Glaciärkollapsen i Indien är ytterligare en signal på att det är mycket bråttom att minska utsläppen.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-25 06:15
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/jannike-kihlberg-glaciarkollapsen-ytterligare-signal-om-att-det-ar-mycket-brattom/
Glaciärer är per definition en massa av snö och is som rör sig av sin egen tyngd, så att en enskild glaciär kollapsar är i sig inte ett bevis på klimatförändringen.
Men på en allt varmare jord smälter glaciärerna allt snabbare och forskare har länge varnat för att smältande glaciärer och tinande permafrost kan leda till naturkatastrofer och hota människors liv och hälsa.
FN:s klimatpanel IPCC konstaterade för drygt ett år sedan i en specialrapport att glaciärer i hela världen utanför Grönland och Antarktis förlorade massa med en genomsnittlig hastighet av 220 miljarder ton per år.
Sådana enorma förluster av ismassa får konsekvenser. I höglänta bergsområden leder de till minskad stabilitet i sluttningar och minskningen av glaciärer och permafrost har redan ändrat frekvensen, magnituden av naturkatastrofer som jordskred, laviner och översvämningar.
Så även om det som nu har skett i Indien är en enskild händelse visar det tydligt vad som är att vänta. Kollapsande glaciärer med följder som jordskred, översvämningar och förlorade människoliv kommer att bli ett allt vanligare inslag i nyhetsrapporteringen.
Det handlar inte bara om direkta, spektakulära, katastrofhändelser. På lite längre sikt handlar det om ännu större katastrofer som kommer smygande.
I dag bor 670 miljoner människor i höga bergstrakter, nära en tiondel av jordens befolkning, och de är beroende av glaciärerna för sin överlevnad. Högområdena i Himalaya är centrala både för floderna som rinner österut till Kina och söderut till Indien och Bangladesh. När glaciärerna smälter minskar vattentillgången.
FN:s generalsekreterare António Guterres hör till dem som ofta upprepar att det är bråttom att öka takten i klimatarbetet. För ett drygt år sedan, i samband med ett internationellt klimatmöte, sade han: ”Naturen är arg. Och vi lurar oss själva om vi tror att vi kan lura naturen för naturen slår alltid tillbaka. Och över hela jorden slår naturen tillbaka med vrede.”
År 2020 var tillsammans med 2016 det varmaste året som har uppmätts. Året var en provkarta på klimatrelaterade dystra rekord – rekordvärme i Sibirien, rekordstora bränder i USA och rekordmånga orkaner.
Den kollapsade glaciären i Indien är ytterligare en larmsignal från naturen om hur bråttom det är att minska utsläppen av växthusgaser kraftigt – och snabbt.
Läs mer: