Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-12-02 13:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/johan-nilsson-du-ar-en-av-atta-miljarder-mojligheter/

VÄRLDEN | KRÖNIKA

Johan Nilsson: Du är en av åtta miljarder möjligheter

Åtta miljarder människor – och lika många möjligheter. Så väljer FN att se på det faktum att vi människor nu är åtta miljarder till antalet. Utmaningarna är många, men möjligheterna desto fler, menar organisationen.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Aldrig tidigare har det funnits så många människor som nu. Det har ju varit sant i årtionden, visserligen, men i tisdags nåddes ännu en milstolpe då vi människor blev åtta miljarder till antalet. Åtminstone om man ska tro FN:s World Population Clock som visar befolkningsutvecklingen i realtid. Men det var i tisdags det, för i skrivande stund har vi (enligt samma klocka) blivit 345 509 fler.

Så har det inte alltid varit. Ända sedan tidernas begynnelse fram till år 1804 fanns det färre än en miljard människor. Sedan skulle det dröja mer än 100 år innan vi passerade två miljarder (1927). Därefter påminner utvecklingen dock om en hockeyklubba till utseendet. För plötsligt går den brant uppåt. Bara 60 år senare var vi mer än dubbelt så många (1987, då vi blev fem miljarder). 1999 var antalet uppe i sex miljarder. År 2011 blev vi sju miljarder och nu, bara elva år senare, finns det alltså åtta miljarder jordbor.

Den naturliga frågan blir: hur många människor klarar jorden av att härbärgera?

Frågan är knappast ny, utan har ställts i princip varenda gång då vi människor blivit en miljard fler. Inte minst på 1970-talet då befolkningsökningen sågs som ett av de mest akuta problemen av dem alla. Framför allt när de så kallade i-länderna med fasa betraktade vad som hände i de så kallade u-länderna, främst i Asien.

Det faktum att vi blivit så många som vi har blivit visar att det är möjligt, är ett svar på frågan. Höga födelsetal ligger visserligen bakom en stor del av befolkningsökningen, men den hänger också samman med att vi lever allt längre, något som i sin tur kan kopplas till att fler fått tillgång till mat, och dessutom bättre hälsa och hygien. Å andra sidan innebär fler människor större påfrestningar på klimatet, miljön och den biologiska mångfalden. Det går inte att sticka under stol med. Men i dag, ett antal miljarder människor senare, vet vi också att det finns ett starkt samband mellan inkomst per capita och ett icke-hållbart resursutnyttjande, samtidigt som de högsta fertilitetstalen funnits (och finns) i länder med låga inkomster per capita. 70 procent av den befolkningsökning som skett de senaste elva åren, det vill säga när jordens befolkning gick från sju till åtta miljarder, har ägt rum i låg- och lägre medelinkomstländer, framför allt i Afrika söder om Sahara.

Det är alltså inte främst det faktum att befolkningen ökat kraftigt i vissa länder som försatt oss i den situation vi är i dag, exempelvis med klimatet, utan det överutnyttjande som under lång tid ägt rum i länder som vårt eget.

Utmaningarna med åtta miljarder människor som ska samsas på vår jord är många, konstaterar FN:s befolkningsfond UNFPA, bland annat i dess #8BillionStrong. Organisationen väljer dock att fokusera på möjligheterna, snarare än problemen. Oavsett hur vi väljer att se på saken, har ökningstakten redan börjat minska. Efter en topp i början av 1960-talet har den årliga befolkningstillväxten sjunkit från 2,1 procent till under 1 procent år 2020, en siffra som antas ha fallit till omkring 0,5 procent år 2050.

Även framgent kommer vi alltså att bli fler, även om det inte kommer att gå lika snabbt som förut. Först om 15 år, är det dags igen, då vi människor tros bli nio miljarder till antalet. På 2080-talet kommer världens befolkning nå sin högsta notering på 10,4 miljarder människor, enligt FN:s senaste prognos. Därefter är det 50 procents sannolikhet att kurvan planar ut, eller att befolkningen rentav börjar minska runt 2100.

Läs mer om vetenskap här

Ämnen i artikeln

Vetenskap
Klimatet
Miljö

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt