Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-17 09:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/judar-i-vast-mer-radda-an-judar-i-ost/

VÄRLDEN

Judar i väst mer rädda än judar i öst

Synagogan i Malmö.
Synagogan i Malmö. Foto: Johan Nilsson/TT

BRYSSEL. I Sverige och andra västeuropeiska länder har färre människor antisemitiska fördomar än i Öst- och Centraleuropa. Men samtidigt är det just i Sverige och andra västländer som judar är mest rädda för att bli attackerade.

Tusentals judiska ledare sammanstrålar just nu i Bryssel, för att pressa EU-politiker att garantera judars religionsfrihet och agera tydligare mot antisemitism.

På denna årliga Europakongress presenteras också en ny undersökning om antisemitism i Europa.

Utanför möteslokalen står en bister vakt och kräver att få se legitimation. Det är en ovanlig syn i EU-kvarteret, där var och varannan hotellobby hyser konferenser och öppna mingel, men desto vanligare utanför Bryssels judiska skolor och synagogor på senare år. År 2014 utsattes stadens judiska museum för en dödlig attack av en islamist.

Den nya undersökningen bygger på intervjuer med tusen personer i vart och ett av sexton EU-länder, däribland Sverige.

Sverige, Tyskland och Nederländerna har lägst andel tillfrågade med antisemitiska fördomar av typen ”judiska nätverk styr i världen”.

Ett par procent av de tillfrågade svenskarna höll med om starkt antisemitiska påståenden, jämfört med hela 35 procent i Grekland och runt en fjärdedel av de tillfrågade i Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern.

Men samtidigt, säger Slomó Köves, ortodox rabbin i Budapest och initiativtagare till studien, så hänger inte fördomar i befolkningen nödvändigtvis ihop med hur judar upplever sin situation i länderna.

I en EU-mätning från 2018 uppgav 27 procent av svenska judar att de var rädda för fysiska attacker, och 39 procent var rädda för verbala påhopp. Ungerska judar uttrycker mindre rädsla – trots att antisemitiska åsikter är långt mer utbredda i majoritetsbefolkningen i Ungern än i Sverige.

– Sverige är det minst antisemitiska landet. Men där är judar rädda. Vi tror att det har att göra med islamism och med muslimska grupper i landet, säger Slomó Köves.

I ett reportage tidigare i veckan berättade DN om en judisk familj i Malmö som beslutat sig för att flytta från staden.

På mötet i Bryssel får rabbinen Menachem Margolin, ordförande för den europeiska judiska organisationen EJA, en fråga från DN om detta.

Han suckar först djupt.

– Ibland är det sorgligt att se att det verkar räcka med minnesceremonier mot Förintelsen för vissa politiska ledare, svarar rabbinen, med hänvisning till den internationella konferens om Förintelsen som på onsdagen inleds i Malmö.

– För några månader sedan bad Malmös judiska församling oss om hjälp att finansiera en utökad säkerhet kring synagogan. Det tycker vi är något som en regering ska göra, inte en judisk organisation, säger han.

Antisemitismen har ökat i hela Europa sedan början av 2000-talet, säger den franske judiske ledaren Joël Mergui. Det beror dels på radikal islamism, dels på högerextrema krafter.

Han säger att politiker i Frankrike inte tog det islamistiska hotet på allvar förrän 2012, då en islamist utförde en rad attentat mot militärer och mot en judisk skola.

– Så länge det bara drabbade judar, kunde man säga att attackerna var en import av Israel-Palestina-konflikten. Judar är offer, men också journalister, poliser, lärare, säger han.

Han säger att judar och muslimer i Frankrike känner samhörighet som utsatt minoritet och även samarbetar politiskt, till exempel för att försvara rituell slakt och andra religiösa uttryck.

Samtidigt lyfter högerextrema franska politiker som Marine Le Pen allt oftare fram Israel.

– Det är viktigt att inte judar låter sig bli ett verktyg för extremhögern, säger Joël Mergui.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt