Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-24 09:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/kanadensare-slappta-i-kina-kinesiska-i-husarrest-har-lamnat-kanada/

VÄRLDEN

Kanadensare släppta i Kina – kinesiska i husarrest har lämnat Kanada

Bild 1 av 3 De två kanadensarna Michael Spavor och Michael Kovrig har släppts efter mer än tusen dagar i kinesiska fängelser. Arkivbild
Foto: Wang Zhao, Julie David de Lossy/AFP
Bild 2 av 3 Michael Spavor.
Foto: AP
Bild 3 av 3 Michael Kovrig.
Foto: AP

Efter över tusen dagar har två kanadensare som suttit fängslade släppts från Kina. Det skedde sedan dottern till ägaren av den kinesiska techjätten Huawei lämnade Kanada på fredagen, där hon suttit i husarrest.

DN:s Torbjörn Petersson svarar på tre frågor om det diplomatiska bråket mellan Kanada och Kina – som nu kan vara över.

Affären kallades internationellt tidigt för ett exempel på kinesisk ”gisslandiplomati”. Varför då?

För att Kina såg ut att tillgripa ett förfarande som liknade öga för öga i ett diplomatiskt bråk som trappades upp med Kanada.

Vad som hände var att Huaweis finanschef Meng Wanzhou, dotter till Ren Zhengfei, miljardären som grundade telekomgiganten, greps under en mellanlandning i Kanada i december 2018. Det skedde på order av USA, som ville få henne utlämnad. Hon anklagades för att ha vilselett en bank om Huaweis affärer i Iran.

Meng Wanzhou, dotter till miljardären som grundade Huawei, frigavs i Kanada efter att hon rapporterats ha nått en uppgörelse med de amerikanska åklagare som försökt ställa henne inför rätta.
Meng Wanzhou, dotter till miljardären som grundade Huawei, frigavs i Kanada efter att hon rapporterats ha nått en uppgörelse med de amerikanska åklagare som försökt ställa henne inför rätta. Foto: Darryl Dyck/TT

Bara några dagar senare greps kanadensarna Michael Spavor och Michael Kovrig i Kina, anklagade för spionage. Peking förnekade att det rörde sig om en hämnd, utan att ärendena var ”olika till sin natur”. Kanadensarna har bedyrat sin oskuld och västvärlden har anklagat Kina för att använda dem som parter i ett förhandlingsspel.

Förhållandena för de gripna skilde sig kraftigt åt. Medan Meng Wanzhou, efter ett borgensförfarande, tillbringade tiden med fotboja i husarrest i sitt hem i Vancouver satt ”de två Michael” som de ofta kallats, inlåsta i olika fängelser i Kina, på vaga anklagelser om spionage. I augusti dömdes Michael Spavor till elva års fängelse. Någon dom mot Michael Kovrig hade inte meddelats.

Demonstration för frigivandet av Michael Kovrig och Michael Spavor i Hongkong 2020. De två släpptes i Kina på fredagen.
Demonstration för frigivandet av Michael Kovrig och Michael Spavor i Hongkong 2020. De två släpptes i Kina på fredagen. Foto: Darryl Dyck/TT

Varför får den här saken sin lösning nu?

Det är inte känt om något avtal ingåtts mellan Kanada och Kina. Eller om frigivandet från Kina av de två kanadensarna var en följd av att Meng Wanzhou släpptes i Kanada. Klart är att hon frigavs i Kanada efter att hon rapporterats ha nått en uppgörelse med de amerikanska åklagare som försökt ställa henne inför rätta.

Både i Kina och i Kanada hälsades nyheten om frigivningarna välkomna.

Meng Wanzhou och de båda kanadensarna greps med några dagars mellanrum. Sedan släpps de inom loppet av några timmar. Har det då inte just varit frågan om ”gisslandiplomati” från Kinas sida?

Om den saken råder det delade meningar. Enligt statskontrollerade Global Times är svaret på frågan: nej! Enligt tidningen är det endast Meng Wanzhou som varit en politisk fånge. Frisläppandet av den dömde Michael Spavor beskrivs som att han bara deporterats till Kanada i en kinesisk gest av välvilja.

Medier i Kina firar frigivandet av Meng som en stor seger för den kinesiska diplomatin. Från flygplanet på väg tillbaka till sitt hemland skrev huvudpersonen själv: Under ledarskap av det kinesiska Kommunistpartiet blir vårt land mer ärorikt. Utan mitt lands makt skulle jag inte vara fri i dag, formulerade Meng sitt budskap, enligt statstelevisionen.

I glädjens stund hyllar hon samma parti och stat, som hennes bolag Huawei så ofta försökt ta största möjliga avstånd från för att få bygga ut 5 G-nät i väst.

Ämnen i artikeln

Kanada
Kina
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt