Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-12-02 13:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/kaos-i-slutforhandlingarna-pa-klimatmotet-risk-for-kollaps/

VÄRLDEN

Hopp om ett konstruktivt avtal i Sharm el-Sheikh

Delegaterna samlas inför lördagskvällens möte.
Foto: Nariman El-Mofty/AP

SHARM EL-SHEIKH. Dödläge i förhandlingarna om klimatmötets knäckfrågor fick observatörer att varna för att mötet kunde sluta i ett sammanbrott.

Men nu uppger källor att ett avtal kan komma att ros i land senare ikväll eller i natt.
Liggande förslag om ett avtal för skador och förluster och en ny dialog om finansiella flöden lyfts fram som ljuspunkter i ett eventuellt avtal.

En vändning kan vara på väg på klimattoppmötet i Egypten. En källa till DN med insyn i förhandlingarna tror att ett avtal kan träffas senare i kväll eller i natt.

Chefsförhandlare från alla delegationer inledde klockan 18.30 svensk tid en sluten förhandling där parterna förklarar vad de tycker om det förslag som just nu ligger på bordet.

En representant för en stor utvecklingsnation säger till DN:

– Det är en bra text. Men ingenting är klart förrän det är klart.

I år ges ingen möjlighet för journalister att följa den pågående diskussionen, som har dragit ut på tiden. Inifrån mötet kommer uppgifter om att parterna fortfarande står långt ifrån varandra på vissa punkter.

Saudiarabien och Ryssland säger att bara omnämnandet av fossila bränslen i avtalstexten är en röd linje. ”Oacceptabelt... vi kan inte göra energisituationen värre”, säger Ryssland enligt källor till Carbon Brief.

Iran vill att energisektionen i det nuvarande utkastet raderas, eftersom det är ”obalanserat”.

EU anser att texten om ett arbetsprogram för utsläppsminskningar är ”mycket problematiskt”.

https://twitter.com/LeoHickman/status/1594042545021267968

En så kallad slutplenar, där parterna berättar vad de kommit överens om och reder ut återstående frågor inför öppen ridå, väntas utlysas senare ikväll.

Klart för behandling i slutplenaren är i alla fall ett avtal om klimatmötets stora stridsfråga: skador och förluster. Texten innehåller den fond som fattiga länder har krävt.

Björn-Ola Linnér, professor och forskare i klimatpolitik, tycker att delen om skador och förluster är den mest uppmuntrande delen.

– Eftersom 130 länder, de flesta låg och medelinkomstländer krävt att det skulle förhandlas och beslutas om på denna COP så kan det få stor betydelse för att skapa förtroende i framtida förhandlingar och ytterst bidra till fredsbyggande. Men det kan också få betydelse för länders villighet att minska utsläppen, nu när de knyts till de förluster och skador som de orsakar, säger han.

EU har fått igenom en ändring i utkastet om skador och förluster. Skrivningen gör gällande att ”särskilt sårbara länder” ska prioriteras bland mottagarna av hjälp från den nya fonden för skador och förluster.

Bakgrunden är att EU inte vill att fonden ska kunna användas av rika utvecklingsländer såsom Qatar, Kuwait och Saudiarabien (definitionen av ett utvecklingsland har inte ändrats sedan 1992, då FN:s klimatkonvention undertecknades).

Karin Lexén på klimatmötet i Sharm el-Sheikh
Foto: Henrik Montgomery/TT

Om ett avtal ros i land i natt har vissa befarat att det blir urvattnat.

I den text som ligger på bordet på lördagskvällen nämns ingenting om en ut- eller nedfasning av samtliga fossila bränslen, något som kolnationen Indien ursprungen föreslog i ett utspel som tolkades vara taktiskt.

Samtidigt är uppmaningarna om att accelerera utfasningen av kol och fossila subventioner inte förstärkta sedan Glasgowavtalet förra året.

– En kopia på Glasgow är att stå still. Vi behöver röra oss framåt, säger Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet och observatör i förhandlingarna.

Däremot finns en ljuspunkt i avtalstexten som gäller en dialog om finansiella flöden (2.1c), menar Mathias Fridahl. Finansiella flöden är vad EU reglerar i taxonomin, som är ett system för att uppmuntra gröna investeringar.

– Hittills har det talats mycket om klimatfinansiering och mindre om finansiella flöden. Men får vi till det händer mycket i vårt energisystem. Omställningen börjar på allvar när vi börjar investera i rätt saker och slutar göra klimatskadliga investeringar i fossilindustrin. Får man upp det på dagordningen kan det börja hända spännande saker, säger Mathias Fridahl.

Åtta av de tio senaste klimatmötena har blivit mer än 24 timmar försenade. Men slutförhandlingarna på övertid i Sharm el-Sheikh har präglats av ovanligt mycket oenighet, och varit ovanligt kaotiska.

Dödläget som har rått i förhandlingarna har framför allt berott på oenighet i knäckfrågorna om en FN-fond för skador och förluster samt om 1,5-gradersmålet. Fonden har varit ett krav från fattiga länder, medan 1,5-gradersgränsen framför allt försvarats av EU och utsatta önationer.

G77-länderna, en grupp av 134 utvecklingsländer, uppges ha använt 1,5-gradersmålet som ett förhandlingsverktyg för att tvinga de rika länderna att leverera på sina ouppfyllda löften om klimatfinansiering och för att acceptera en FN-fond för skador och förluster.

Det egyptiska ordförandeskapet får hård kritik för att ha misskött förhandlingsprocessen från början till slut.

– Egyptierna spelar ett väldigt dumt och icke-transparent spel. I stället för att underlätta en process som för samman parterna i en gemensam text har de spenderat de två senaste dagarna på bilaterala samtal utan att delge resultaten av dessa, säger Richard Klein.

Interiör från ett av rummen där slutförhandlingarna pågick vid lunchtid.
Foto: Privat

Enligt David Tong, chef för Oil Change International och med tio års erfarenhet som observatör på klimatmötena, har det aldrig rått en större oordning och oenighet än i år.

Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén menar att ett stort ansvar för oenigheten faller på flera oljeproducerande länder i OPEC.

– Det jag hör är att de oljeproducerande arabländerna spelar fult, och att de har goda kontakter med ordförandelandet Egypten. Saudiarabien och andra länder i OPEC är en del av G77-gruppen och kan därför ikläda sig rollen av att företräda de fattigaste länderna fast de i själva verket har egna intressen av att det inte blir ett starkt mål för utsläppsminskningar, säger hon.

Men även Europa och USA har ett ansvar för årets låsta förhandlingsläge, menar Karin Lexén.

– Om EU och särskilt USA hade varit bättre på radikala klimatplaner och bättre på att leverera klimatfinansiering hade den förtroendeklyfta som finns varit mindre. Då hade EU haft lättare att vara starka både i sitt försvar av 1,5-gradersmålet och i sitt förslag om skador och förluster, säger hon.

Tidigare under lördagen höll EU en presskonferens där klimatkommissionär Frans Timmermans vittnade om svårigheterna att enas i stridsfrågorna.

– Vi tror att ett positivt resultat i dag fortfarande är inom räckhåll. Men vi är oroade över saker vi har hört och sett de senaste 12 timmarna som kan indikera att vi kommer att sänka ambitionerna, inte kan fokusera på dem med störst hjälpbehov och att finansieringsbasen till en fond för skador och förluster inte kan breddas, sade Frans Timmermans och underströk:

– Vårt budskap till våra partner är tydligt: EU är här för att få ett bra resultat. Men vi måste också vara mycket tydliga med detta: vi vill hellre ha inget avtal än ett dåligt avtal.

”Hellre inget avtal än ett dåligt avtal”, säger Fransk Timmermans på en pressträff i EU:s paviljong på lördagsförmiddagen.
Foto: Sverker Lenas

Enligt källor med insyn i förhandlingarna har de präglats av ett ”blame game”, där parterna anklagat varandra för att vara kompromisslösa.

– Vissa hävdar att EU tabbade sig med sitt förslag om skador och förluster, eftersom det skapade ett fait accompli för Kina, och även begränsade tillgången till finansiering för de mest sårbara länderna, säger Richard Klein.

Alltså att Kina inte ville acceptera förslaget eftersom även Kina då skulle behöva betala till en fond för skador och förluster?

– Det var ett ”take it or leave it”-förslag. Det är inte att förhandla.

Andra menar att EU:s förslag var det enda som kan leda till att parterna enas.

– Jag tror att EU:s förslag skulle ha kunnat antas, men det borde ha lagts fram på bordet mycket tidigare, kanske till och med innan COP27 startade, säger Richard Klein.

Richard Klein forskar om klimanpassning vid SEI och är professor i geografi, klimatpolitik och utveckling vid Linköpings universitet.
Foto: Thorleif Robertsson/SEI

Då var emellertid EU och Sverige tydligt emot en särskild fond för skador och förluster. Så sent som i måndags sade Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari klart och tydligt nej till en sådan fond. Under lördagsförmiddagen höll hon en presskonferens i den svenska paviljongen.

– Jag tycker det är bra att vi är tydliga nu med att vi har varit väldigt flexibla när det kommer till det som avser skador och förluster och nu kräver att andra länder också skärper sig, främst vad gäller arbetet som faktiskt behöver ske för utsläppsminskningar världen över, säger Romina Pourmokhtari.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i den svenska paviljongen på klimatmötet.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Klimatministern bekräftar att Kina och Saudiarabien är länder ”som hade kunnat anstränga sig mer”.

– Men man förhandlar i grupper, så det handlar om att grupperna fattar beslut som inte är lika förhandlingsvilliga som EU.

Hellre inget avtal än ett dåligt avtal, säger Frans Timmermans. Vad vore ett dåligt avtal ur Sveriges perspektiv?

– Ett dåligt avtal vore ett steg tillbaka från den framgång som uppnåddes i Glasgow, det vill säga att man skulle backa från 1,5-gradersmålet helt plötsligt. Det finns formuleringar om att länder inte skulle få förstärka sina nationella klimatplaner, det vill säga växla upp sitt klimatarbete på nationell nivå. Det är helt oacceptabelt. Om det skulle vara så att det här avtalet konstaterar att länder ska ta ett steg bakåt i sitt klimatarbete, då är det självklart att EU inte ska bidra till något sådant, utan hellre nöjer sig med inget avtal, säger Romina Pourmokhtari till DN.

Läs mer om klimatmötet i Egypten här

Ämnen i artikeln

Klimatet
FN
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt