Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-12-02 13:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/karin-eriksson-darfor-sa-alaska-nej-till-sarah-palin-och-polariseringen/

VÄRLDEN | KOMMENTAR

Karin Eriksson: Därför sa Alaska nej till Sarah Palin och polariseringen

Sarah Palin, i kampanjen.
Foto: Beatrice Lundborg

WASHINGTON. Det blir ingen comeback i toppolitiken för Sarah Palin.

Nu går den före detta guvernören och vicepresidentkandidaten till historien som en politiker som banade väg för polariseringen. Men i hennes sannolikt sista valrörelse fick vänskap en viktig roll.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Sarah Palin skulle ta upp fajten mot Biden, försäkra energiproduktionen i USA. Det förklarade hon när vi mötte henne på ett kampanjmöte i Anchorage. Vid sin sida hade hon Donald Trumps tidigare kampanjledare. Hon hade den före detta presidentens stöd i kampen om glesbefolkade Alaskas enda plats i representanthuset. Trump hade förmått henne att ställa upp som kandidat, när delstatens mångårige kongressledamot Don Young avled under en flygresa i våras.

Sarah Palin borde ha vunnit en enkel seger – en känd republikan i en utpräglat konservativ delstat som Alaska.

Men i fyllnadsvalet till kongressen i augusti förlorade hon sensationellt mot demokraten Mary Peltola. När sluträkningen i det ordinarie valet presenterades i natt i USA, två veckor efter valdagen, stod det klart att Peltola vann en tydlig seger över Palin med röstsiffrorna 54,9 procent mot 45,1 procent.

Skylt som rasat omkull i Palins hemstad Wasilla.
Foto: Beatrice Lundborg

Varför gick det som det gick?

Ett svar är att väljarna i Alaska – precis som väljarna i Pennsylvania och Arizona – har fått nog av Donald Trump och hans extrema kandidater. I kampen om platsen i senaten vinner den Trumpkritiska republikanen Lisa Murkowski klart över Trumps kandidat Kelly Tshibaka.

Det valresultatet är en ödets ironi för Sarah Palin. Hon besegrade Murkowskis pappa i guvernörsvalet i Alaska för sexton år sedan. På den tiden var Palin känd som en frimodig politiker som vågade utmana både partipampar och oljejättar. Hon tvekade inte inför att samarbeta med Demokraterna.

Som vicepresidentkandidat till John McCain hösten 2008 fick hon en annan profil. Det var Palin som kom med de mest hätska attackerna på motståndaren Barack Obama. Efter valförlusten blev hon en tongivande röst i den konservativa Tea Party-rörelsen. Hon blev den första tunga republikanen som ställde sig bakom Donald Trumps kandidatur.

Någonstans längs vägen förlorade hon markkontakten med invånarna på hemmaplan. Hon blev en tv-personlighet och B-kändis som kunde framträda som Rosa björnen i Masked Singer. ”Hon kändes inte som Alaska längre”, förklarade en före detta granne för oss i oktober.

Palin på valmöte i Anchorage i oktober.
Foto: Beatrice Lundborg

Sannolikt spelade Alaskas nya valsystem också en viktig roll i mellanårsvalet. Den absoluta majoriteten av alla delstater i USA låter partierna vaska fram sina kandidater via primärvalen. Då gynnas personer som är utpräglat ideologiska – säg extrema i vissa fall. I Alaska får väljarna i stället rangordna kandidater på valsedlarna. När ingen når 50 procent, tas väljarnas andrahandsval med i beräkningen. Den processen kan gynna utpräglade mittenkandidater.

Sarah Palin hatar förstås de nya reglerna. Men hon kan inte förmå sig till att tycka illa om sin huvudmotståndare.

Demokraten Mary Peltola – den första kongressledamoten med påbrå från Alaskas urbefolkning – har kampanjat framgångsrikt på att stötta fiskeindustrin och skydda aborträtten. Hon är vid det här laget både känd och uppskattad. Hon har fått mycket stöd från demokrater runtom i USA sedan det stod klart att hon hade en chans att säkra platsen i kongressen.

Men hon är också gammal kompis med Sarah Palin. Vänskapen spelade roll under valrörelsen, när de båda kvinnorna undvek att gå till personangrepp mot varandra.

Peltola är ”underbar”, förklarade Palin på valmötet i Anchorage.

Läs mer: Sarah Palin: Vi var tryggare med Trump

Ämnen i artikeln

USA

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt