Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-23 22:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/kenya-bryter-med-internationell-domstol-efter-forlorad-tvist-mot-grannlandet-somalia/

VÄRLDEN

Kenya bryter med internationell domstol efter förlorad tvist mot grannlandet Somalia

Fisket är en viktig inkomstkälla i staden Lamu, som i sin tur spelar en vågmästarroll i den kenyanska inrikespolitiken. Detta är en bidragande anledning till Kenyas ilska över ett färskt domstolsbeslut som ger grannlandet Somalia rätt till en stor del av den ekonomiska zonen utanför de två länderna.
Fisket är en viktig inkomstkälla i staden Lamu, som i sin tur spelar en vågmästarroll i den kenyanska inrikespolitiken. Detta är en bidragande anledning till Kenyas ilska över ett färskt domstolsbeslut som ger grannlandet Somalia rätt till en stor del av den ekonomiska zonen utanför de två länderna. Foto: Erik Esbjörnsson

JOHANNESBURG. Kenya och Somalia har i decennier bråkat om hur gränsen mellan de två länderna ska dras till sjöss. Nu har den internationella domstolen i Haag, ICJ, satt ned foten i frågan och beslutet är till Somalias fördel. I potten ligger intäkter från både fiske och förmodade oljetillgångar.

Att Afrikas koloniala gränser vållat en rad bekymmer är ett välkänt faktum – de drogs ofta med linjal av byråkrater i Europa och tog varken hänsyn till topografi eller de människor som levde i områdena. Men redan på 1960-talet, efter den första självständighetsvågen, kom de afrikanska länderna överens om att man skulle respektera gränserna. Alternativet hade inneburit att man öppnat en Pandoras ask av nya självständighetskrav och konflikter.

Sjögränserna var emellertid inte lika tydliga och en rad tvister har aktualiserats först på senare år, när befolkningstrycket ökat konkurrensen om livsmedel samtidigt som teknikutveckling möjliggjort en högre exploatering av resurser på havets botten.

Kenya och Somalia har sedan 1970-talet tvistat om en 100 000 kvadratkilometer stor tårtbitsformad yta i den ekonomiska zonen utanför de två länderna. Kenya har hävdat att gränsen till sjöss ska gå som den gör mot grannlandet Tanzania i söder – i en horisontell linje österut. Somalia har menat att gränsen ska vara en förlängning av landgränsen som löper i sydostlig riktning.

Grafik: DN

Men på grund av det politiska sönderfallet i Somalia, som innebar att landet under 20 år saknade en fungerande stat, dröjde det till 2014 innan de tog fallet till den internationella domstolen ICJ i Haag. Nu har domstolen satt ned foten i frågan och beslutet som meddelades på tisdagen är i stor utsträckning till Somalias fördel.

Att kenyanerna anade vart det barkade var tydligt i förra veckan, när landets utrikesdepartement på Twitter meddelade att de inte längre erkänner domstolens jurisdiktion.

– Som en suverän nation ska Kenya ej längre underkastas en internationell domstol eller tribunal utan dess uttalade medgivande, skrev departementet.

I potten ligger förmodade intäkter från framtida olje- och gasutvinning. Kenya kallade för två år sedan hem sin ambassadör från Somalia efter att grannlandet börjat auktionera ut prospekteringsrättigheter i zonen.

Men det handlar även om intäkter från fisket i vattnen utanför kusten – och om politik. På landbacken bor etniska somalier och andra folkgrupper som utgör minoriteter i Kenya. Regionen är eftersatt men spelar vart femte år en viktig roll när politikerna i den kenyanska huvudstaden Nairobi lägger pussel för att uppnå en majoritet i presidentvalet, som ska hållas nästa år.

President Uhuru Kenyatta kan själv inte ställa upp för omval men hans koalition är till viss del beroende av rösterna från nordöstra Kenya och av den anledningen är det viktigt att stå upp för fiskarna kring staden Lamu som ligger nära gränsen.

Den kenyanska politiska analytikern och satirtecknaren Patrick Gathara riktar skarp kritik mot sitt eget lands agerande i en kommentar som publicerats inför domslutet. Kenya har i många år varit en regional bas för en rad FN-organ men president Kenyatta har, skriver han, på ett ”omoraliskt och cyniskt” sätt förändrat Kenyas relation till internationella institutioner.

Gathara drar paralleller till en annan domstol i Haag, den internationella brottsmålsdomstolen ICC, som president Kenyatta också attackerade då han själv stod åtalad för brott mot mänskligheten i samband med 2007 års val.

”Att underminera internationella institutioner har ett pris”, skriver han.

Läs mer:

Erik Esbjörnsson: Förbättrad grannsämja med ny president i Tanzania

Ämnen i artikeln

Somalia
Kenya
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt