Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-29 17:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/kristen-textilarbetare-i-pakistan-domd-till-doden-for-hadelse/

Världen

Kristen textilarbetare i Pakistan dömd till döden för hädelse

Protester mot frigivningen av Asia Bibi, som anklagades för hädelse, 2018.
Protester mot frigivningen av Asia Bibi, som anklagades för hädelse, 2018. Foto: Fareed Khan/AP

Pakistan har en av världens strängaste hädelselagar – att uttala sig nedsättande om profeten Muhammed kan straffas med döden.

På tisdagen dömdes den kristne textilarbetaren Asif Pervaiz, 37, för hädelse till tre års fängelse och sedan hängning.

Asif Pervaiz har suttit i förvar sedan 2013, anklagad av sin handledare på jobbet för att ha skickat ett nedsättande textmeddelande om islams profet Muhammed.

Han dömdes på tisdagen av en domstol i Lahore i Pakistan för hädelse. Först till tre års fängelse för att ha ”missbrukat” sin telefon genom det nedsättande textmeddelandet och sedan hängning, rapporterar Reuters.

– Han förnekade anklagelserna och sa att mannen [handledaren, reds. anm.] försökte få honom att konvertera till islam, säger hans advokat till al-Jazeera, något som handledaren nekar till.

Enligt advokaten ska domen överklagas.

Pakistan ligger på femte plats på den kristna organisationen Open Doors lista över 50 länder där förföljelser mot kristna är som värst.

Utrikesdepartementet skriver i en rapport att ”den så kallade blasfemilagen ger dödsstraff eller livstids fängelse för hädelse eller smädande av heliga muslimska personer eller koranen”. Man tillägger att ”det händer att lagen missbrukas vid person- och egendomstvister som påtryckningsmedel eller för att hota bland annat minoriteter och journalister”.

– Människor kan anklagas för hädelse även om det inte alls handlar om någon religiös oförrätt. Det är ett sätt att göra upp konflikter med folk man har något otalt med eftersom det är väldigt svårt att värja sig mot denna metod, säger Peter Paulsson, generalsekreterare för Open Doors Sverige.

I Pakistan, där cirka 96 procent av befolkningen är muslimer, är de små grupperna av kristna, hinduer och buddhister utsatta. Enligt Peter Paulsson är de flesta som döms för hädelse muslimer. Men kristna är överrepresenterade och utgör bara 1,6 procent av landets befolkning.

– Hädelselagen inrättades 1986 och det finns ansatser att försöka lindra den, men det finns grupper i landet som är islamistiska extremister som kraftigt motsätter sig det. Så det är svårt för myndigheterna att göra någon förändring, säger Peter Paulsson.

Ett 80-tal personer sitter i fängelse dömda för hädelse i Pakistan, varav hälften riskerar livstids fängelse eller avrättning, uppger USA:s kommission för internationell religionsfrihet enligt al-Jazeera.

2018 blev den kristna kvinnan Asia Bibi en symbol för blasfemilagen. Hon friades slutligen i Högsta domstolen från ett dödsstraff, i brist på bevis, och flydde landet.

Innan dess hade hon suttit åtta år i fängelse, anklagad för att ha förolämpat profeten Muhammed i samband med ett bråk med några grannar och dömts av en lokal domstol för att ha druckit vatten ur samma kopp som en muslim.

Läs mer:

Universitetslärare dömd till döden för att ha smädat profet

Därför kan rykten om hädelse leda till dödsstraff i Pakistan

Dömdes till döden för hädelse – nu har Asia Bibi lämnat Pakistan

Ämnen i artikeln

Pakistan
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt