Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-22 14:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/kvinna-avrattad-i-usa-kan-bli-sista-federala-avrattningen/

Världen

Kvinna avrättad i USA – kan bli sista federala avrättningen

Lisa Montgomery.
Lisa Montgomery. Foto: Attorneys for Lisa Montgomery via AP

En kvinna från den amerikanska delstaten Kansas avrättades på onsdagen. Verkställandet av dödsdomen skedde sedan USA:s högsta domstol avvisat en begäran om uppskov. Det var den sista federala avrättningen inom överskådlig framtid, eftersom tillträdande presidenten Joe Biden motsätter sig dödsstraff.

Lisa Montgomery, 52, avrättades med en giftinjektion i ett federalt fängelse i Indiana. Hon var den första kvinna som har avrättats av USA:s federala myndigheter sedan 1953.

Montgomery hade dömts till döden 2007 för ett bestialiskt brott hon gjort sig skyldig till tre år tidigare: Hon ströp en gravid kvinna till döds och skar ut det levande barnet ur hennes livmoder. Spädbarnet överlevde, och Montgomery reste hem till Kansas och hävdade att barnet var hennes eget. Hon greps följande dag.

Inför avrättningen förklarade en federal domare att Montgomery var psykiskt sjuk, och argumenterade för att stoppa avrättningen då hon inte var i stånd att inse att hon skulle avlivas.

Men USA:s federala Högsta domstol gav sent i tisdags klartecken för att avrättningen kunde verkställas. In i det sista pågick försök att få president Trump att benåda Montgomery, men utan resultat.

Montgomery kanske blev den sista att avrättas av USA:s federala myndigheter på länge, eftersom Joe Biden väntas stoppa vidare federala exekutioner när han blir president den 20 januari. Det innebär att om ytterligare ett uppskov skett skulle hon troligen fortfarande vara i livet.

Om och när Biden inför ett moratorium för federala avrättningar återgår USA till vad som gällde under de 17 åren mellan 2003 och 2020, då Donald Trumps administration återinförde dem.

Sedan dess har elva människor avrättats, vilket är rekordmånga för en period på endast ett halvår.

Ytterligare 13 personer är dödsdömda (i ”death row”) av federal domstol. Bland dem märks vit makt-aktivisten Dylann Roof, skyldig till en masskjutning i en kyrka Charleston i juni 2015, då nio människor mördades.

En annan är Dzhochar Tsarnajev, en islamistisk terrorist som dömdes till döden för bombdådet mot Boston Marathon i april 2013 som skördade tre dödsoffer och skadade hundratals.

De federalt dömda utgör bara en liten del av alla dödsdömda i USA: totalt sitter över 2.500 i ”death row”, men de har fått sina straff i delstatsdomstolar.

Ämnen i artikeln

USA
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt