Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-12-01 17:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/lukasjenkos-polis-torterar-efter-fargmarkering-pa-klader/

Världen

Lukasjenkos polis torterar efter färgmarkering på kläder

Bild 1 av 2 En belarusisk demonstrant bar en huvtröja som polisen sprejat med gul färg – för att markera hur hon ska misshandlas.
Foto: Nasj Dom
Bild 2 av 2 Kravallpolis blockerar vägen för demonstranter i Minsk förra söndagen.
Foto: AP

Under drygt 100 dagar av protester i Belarus har Aleksandr Lukasjenkos regim fängslat och torterat tusentals människor. Men misshandeln är inte slumpartad. Många demonstranter markeras med olika färger som avgör vilken grad av brutalitet de ska utsättas för, framgår av ett dokument som DN har fått ta del av.

De får ett rött kors sprejat på ryggen. Eller gul färg i ansiktet. Innan diktaturens politiska fångar forslas till häktena märks de upp av kravallpolisen som vägledning för vilka som ska misshandlas särskilt grymt.

Ett av offren för den metoden var 26-årige Pavel Kabusj, som greps av kravallpolisen vid en demonstration i Minsk den 8 november och fick en röd färgmarkering på sin skinnjacka.

Kort därefter dök hans ansikte upp i den statliga tv:n, där han hördes erkänna att han kastade rökbomber mot säkerhetsstyrkorna. Ändå släpptes han nästa dag, efter en kort rättegång på Skype. Straffet var en låg bötessumma för ”deltagande i icke-sanktionerat massmöte”.

Pavel Kabusj har i efterhand berättar för nyhetssajten tut.by att han gick med på att ”bekänna” inför tv-kamerorna sedan han släpats in i en piketbuss, tvingats ned på knä och fått flera slag mot huvudet. En av poliserna hade förklarat: ”Om du säger vad vi behöver blir allt bra, och vi släpper dig”.

Allt sedan valet den 9 augusti, och de stora protester mot det valfusk som gjorde att Lukasjenko kunde utropa sig till segrare, har sammanlagt mellan 15.000 och 30.000 belarusier gripits av polisen. De flesta har släppts efter hand. Men många har kommit ut med svåra skador efter besinningslös fysisk och psykisk misshandel.

För närvarande befinner sig drygt 120 politiska fångar i häkte, och därutöver sitter fler än tusen fredliga demonstranter fängslade runt om i Belarus.

Bild 1 av 3 Kravallpolis griper en demonstrant i Minsk. Demonstrationerna mot valfusk i valet i augusti har lett till att mellan 15.000 och 30.000 personer har gripits.
Foto: AP
Bild 2 av 3 En person grips i Minsk den 15 november vid en demonstration.
Foto: TT
Bild 3 av 3 Den 15 november demonstrerade tusentals människor i Minsk mot dödsmisshandeln av konstnären Raman Bandarenko några dagar tidigare. Minst 1.000 personer greps.
Foto: AP

Människorättsorganisationer som Human Rights Watch slog redan i september fast att regimens säkerhetsstyrkor, Omon och Spetsnaz, ägnar sig åt ”systematisk tortyr”. Baserat på vittnesmål från offren har organisationen listat vad de har utsatts för i Lukasjenkos fängelser i form av kroppsslag, elektrisk tortyr och våldtäkter. Många av de gripna hade blivit allvarligt skadade; fått brutna ben, utslagna tänder, sår på huden, brännskador, skadade njurar och hjärnskador.

Att det verkligen handlar om systematisk tortyr, och dessutom noggrant uttänkt, avslöjas av uppgifter om ”färgstigmatisering” som har publicerats av den respekterade belarusiska människorättsaktivisten och journalisten Olga Karatj på sajten Nasj Dom.

Bild 1 av 2 Ur ett brev från Belarus inrikesministerium (MVD) om hur olika kategorier av fångar ska färgmarkeras.
Bild 2 av 2 Ur ett brev från Belarus inrikesministerium (MVD) om hur olika kategorier av fångar ska färgmarkeras.

Av detta dokument framgår att Belarus inrikesdepartement, MVD, har instruerat polisen om att markera arresterade och frihetsberövade demonstranter med olika färger, beroende på vilket påstått brott demonstranterna har begått. Den varierande färgmarkeringen ska avgöra med vilken brutalitet polisen ska tortera de gripna.

På DN:s fråga säger Ales Bialiatski vid människorättsorganisationen Viasna att färgmarkeringar är en ”utbredd praktik”. Ales Bialiatski, som är mottagare av Right Livelihood Award (”alternativa Nobelpriset”) för 2020, grundade Viasna 1996, en rörelse som ägnar sig åt att hjälpa politiska fångar i Belarus och deras familjer.

Invånare i Minsk hedrar den 31-årige demokratiaktivisten Raman Bandarenko som sparkades till döds av maskerade svartklädda män, sannolikt poliser, den 12 november.
Invånare i Minsk hedrar den 31-årige demokratiaktivisten Raman Bandarenko som sparkades till döds av maskerade svartklädda män, sannolikt poliser, den 12 november. Foto: AFP

Färgmarkeringen av gripna demonstranter är ingen nyhet, utan refereras till i en skrivelse (nummer 89/5/G-5) i juli 2019 från MVD i huvudstaden Minsk. Där heter det att tre färger i första hand ska användas: Gul, grön och röd, men också svart förekommer.

– Oftast sprejar polisen färg på jackor och tröjor, men numera ofta i ansiktet, som en vägledning för de poliser som tar över när de gripna har satts i arrest eller häkte, berättar Olga Karatj när jag når henne på telefon i Minsk.

I MVD-dokumentet står i korthet att ”gula” är de som kvarhålls förebyggande, de ”röda” är de därutöver flyktbenägna, och de ”gröna” är de som misstänks för narkotikabrott. Olga Karatj säger att de olika graderna av våldsamhet från polisens sida enligt de olika färgerna är grundade på bedömningar som Nasj Dom-centret har gjort efter intervjuer och vittnesmål.

Ales Bialiatski på Viasna bekräftar för DN att dokumentet om färgmärkningen är äkta. Han satt själv i fängelse i fyra år, och bevittnade hur metoden användes på fångarna. Ofta slumpartat, ibland bara för att de talade belarusiska, eller på grund av sitt utseende.

Enligt Nasj Doms bedömningar råder följande färggradering:

Grön gäller gripna som ofta är unga, med ”otraditionellt” yttre, det vill säga till exempel har dreads, blått hår och piercing. De torteras och utsätts för hård behandling, och utsätts oftast för verbal och mobbning och förolämpningar. Enligt MVD:s instruktioner är det ofta tonåringar som kan dömas till 8-15 års fängelse för brott med koppling till narkotika.

Gul betyder att den gripne kan utsättas för tortyr och svår misshandel, men i regel inte blir lemlästad. Till denna mest politiska grupp hör ”anarkister” och ”antifascister”. De tas om hand av den belarusiska säkerhetstjänsten KGB, som är ansvarig för att övervaka personer som är ”benägna till extremism”.

En jacka som bars av Pavel Kubasj, en 26-årig demonstrant i Minsk, har rödmarkerats av polisen som en anvisning för graden av misshandel den arresterade ska utsättas för.
En jacka som bars av Pavel Kubasj, en 26-årig demonstrant i Minsk, har rödmarkerats av polisen som en anvisning för graden av misshandel den arresterade ska utsättas för. Foto: Nasj Dom

Röd innebär att den gripne utsätts för tortyr, och ofta blir invalidiserad eller får svåra skador. Till den kategorin räknas fångar som enligt fängelseledningen är benägna att försöka fly eller att begå självmord.

Svart är den högsta nivån av brutalitet. De som svartmärks utsätts för den mest invalidiserande sortens tortyr, och enligt obekräftad information kan en sådan gripen person dödas.

Ett exempel på dödlig misshandel är den 31-årige konstnären Raman Banderenko, som i förra veckan överfölls och misshandlades svårt av maskerade män, troligen MVD:s specialsoldater, hemma på sin gård. Han greps och fördes till sjukhus, ännu vid medvetande. Senare avled han av hjärnskador.

När stora folkmassor i Minsk i söndags demonstrerade mot dödsmisshandeln av Banderenko gick kravallpolisen åter till attack och drygt 1.000 personer greps.

Olga Karatj framhåller att ”färgstigmatiseringen” på polisarrester och häkten skapar en ojämlikhet bland de fängslade. De som är ”färglagda” har fängelseadministrationens ögon på sig och löper större risk att bli ytterligare bestraffade, till exempel bli satta i sjtrafnyj izoljator - isoleringscell - och berövas möjligheten att få besök och paket från sina anhöriga.

Demonstranter och poliser drabbar samman i Minsk den 15 november i en demonstration mot president Lukasjenkos regim.
Demonstranter och poliser drabbar samman i Minsk den 15 november i en demonstration mot president Lukasjenkos regim. Foto: AFP

I en artikel i den ryska oberoende tidningen Novaja Gazeta, som skildrar de omänskliga förhållandena i ett häkte i Minsk, berättar Vladislav Solovej, en 28-årig förskollärare, att inte bara de som är färgmarkerade misshandlas.

– De slår alla. En kravallpolis slog ihjäl en kille för att hans efternamn liknar Tsichanouskaja - ”Tsichanouvitj”, säger Solovej (Svjatlana Tsichanouskaja är oppositionens ledare, i exil i Litauen).

På sin hemsida kräver Olga Karatj ett slut på systemet med färgmarkering av fängslade.

Att märka fängslade med färg är ett grovt brott mot lagen, säger advokaten och människorättsaktivisten Valentin Stefanovitj till den oberoende nyhetssajten tut.by.

– Detta är omänsklig och förnedrande behandling, som strider mot både internationell och nationell lagstiftning, inklusive lagen som styr inrikesdepartementet, anser Stefanovitj.

– Vi stötte först på sådana fakta den 9 augusti efter valet. Såväl vittnen som offren själva har sett att attityden gentemot ”de markerade” är extremt brutal, hur fångarna märks och att de sedan misshandlas svårt.

DN har sökt Belarus ambassadör i Stockholm som meddelar att han inte avser att ge någon kommentar i frågan.

Ämnen i artikeln

Belarus
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt