Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-07 11:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/martin-gelin-republikanerna-importerar-ideer-fran-den-franska-radikalhogern/

VÄRLDEN

Martin Gelin: Republikanerna importerar idéer från den franska radikalhögern

Bild 1 av 2 Fox News Tucker Carson.
Foto: Richard Drew
Bild 2 av 2
Foto: TNS

Den amerikanska högerns attacker på näringslivet har nu spridit sig från radikala nationalister till Republikanernas partietablissemang.

Ironiskt nog är många av idéerna importerade från Frankrike.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Om Donald Trump har en arvtagare i den amerikanska högern i dag så är det Fox News högerpopulistiska stjärna Tucker Carlson.

Han har inte bara förvaltat Trumps främlingsfientliga retorik, utan även blivit en förgrundsfigur för de nationalister som riktar allt hårdare kritik mot storföretag och näringsliv.

Carlson har länge pratat om multinationella företag som ett hot mot den amerikanska folksjälen, men under de senaste åren har samma retorik hörts från tunga republikaner som Tom Cotton och Josh Hawley.

Om något har varit konsekvent i det republikanska partiet på 2000-talet så är det stödet för näringsliv, avregleringar och sänkta företagsskatter. Så varför är det nu så många republikaner som börjat såga amerikanska företag?

Många av deras idéer har importerats från Frankrikes så kallade Nouvelle Droite, den ”nya höger” som växte fram i slutet av 1960-talet i reaktion mot vänsterliberala förändringar.

Författaren Michel Houellebecq.
Författaren Michel Houellebecq. Foto: Shutterstock

Rörelsens ledargestalt Alain de Benoist formulerade då en svepande kritik mot multinationella storföretag som en kulturellt utslätande kraft, som tar död på det nationellt unika. Om 1968-vänstern skulle kunna verkställa sina kulturella visioner så var det genom konsumentsamhället, varnade Benoist. Samma idéer förekommer ofta hos författaren Michel Houellebecq, vars romaner är fulla av konservativa karaktärer som klagar på konsumentsamhällets likformighet.

Benoists böcker och manifest har länge varit populära bland en liten klick av amerikanska nationalister, som Steve Bannon och Richard Spencer. Men på senare år har idéerna börjat letat sig in i Republikanernas etablissemang.

Den nystartade tankesmedjan Edmund Burke Foundation, som kallar sig ”nationalkonservativ”, har skapat en brygga mellan den franska radikalhögerns intellektuella och kongressens republikaner.

På tankesmedjans första konferens förra året gästade både Josh Hawley och Tucker Carlson och talarna lät ofta som karaktärer i en Houellebecq-roman, när de rasade mot ”de multinationella storföretagens tyranni”.

– Det största hotet mot vårt sätt att leva kommer inte längre från staten utan från den privata sektorn, sade Tucker Carlson.

Radikaliseringen av amerikansk höger under Trump har i sin tur skapat en rekyleffekt bland amerikanska företag. De försökte tidigare undvika politiska konflikter, men Trumps extremism gjorde det omöjligt för många av dem att förbli neutrala. Unga konsumenter krävde att företagen tog ställning – och de lyssnade på sina kunder.

Att Nike, Delta och Coca-Cola nu protesterar mot rasism eller diskriminerande röstlagar beror alltså inte på att de plötsligt fått en moralisk ryggrad. Det är krassa affärsbeslut. De skulle förlora mer pengar på att hålla tyst.

Men det lockar även fler republikaner till den kritik av näringslivet som importerats från Frankrike.

Än så länge är det klokt att ta Republikanernas utspel med en nypa salt. Sannolikheten att partiet kommer fullborda en skilsmässa med storföretagen är liten. Republikanernas kärnverksamhet är fortfarande att tillfredsställa de företag som finansierar partiet.

I ett avslöjande ögonblick i veckan riktade partiets ledare i senaten, Mitch McConnell, en ”varning till de företag som tar politisk ställning”. Strax därpå lade han lite nervöst till: ”Men jag talar inte om politiska donationer”.

Ämnen i artikeln

Steve Bannon

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt