Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-24 11:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/marxisten-pedro-castillo-blir-perus-president/

VÄRLDEN

Marxisten Pedro Castillo blir Perus president

Pedro Castillo firar att han äntligen har utsetts till Perus president – sex veckor efter valet.
Pedro Castillo firar att han äntligen har utsetts till Perus president – sex veckor efter valet. Foto: Gian Masko/AFP

Rio de Janeiro. Efter sex veckors utredning har valmyndigheten i Peru sagt sitt. Den marxistiske läraren Pedro Castillo blir landets näste president. Han vann med mindre än en procentenhet över den förre diktatorns Alberto Fujimoris dotter Keiko, som har hävdat valfusk.

– Vi kommer att föra detta land tillsammans och avvisa allt som strider mot demokratin, sa den 51-årige valde presidenten Pedro Castillo enligt BBC.

Han fick 50.12 procent av rösterna gentemot motkandidaten Keiko Fujimoris 49.87 procent. Mellan kandidaterna skilde det endast 44.263 röster, vilket inte är mycket i ett land med 33 miljoner invånare.

Keiko Fujimori, som är dotter till landets före detta diktator Alberto Fujimori, har hävdat ända sedan valdagen den 6 juni att Pedro Castillo har fuskat sig till segern. Hon har lämnat in sina klagomål till valmyndigheten som efter sex veckors utredning inte hittat några som helst oegentligheter.

Både EU, USA och OAS, de amerikanska staternas organisation, har godkänt Pedro Castillo som Perus näste president. Han kommer att sväras in på onsdag i nästa vecka och blir därmed den förste marxistiske presidenten i Latinamerika sedan Salvador Allende blev Chiles president 1970.

Men Castillo skiljer sig från många andra av världens vänsterledare. Han förespråkar dödsstraff för att få ned kriminaliteten i landet och är emot samkönade äktenskap.

Även om 46-åriga Keiko Fujimori nu erkänner sig besegrad har hon lovat att inte ge upp sin kamp för att i framtiden bli Perus president. Ändå är årets val det tredje presidentvalet på rad som hon förlorar.

– Precis som jag lovat att acceptera valresultatet svär jag i dag att jag inte tänker ge upp. Peru behöver förena alla sina sociala och politiska krafter för att stoppa kommunismen och försvara pressfriheten. Vårt försvar har precis börjat, sa Keiko Fujimori vid en presskonferens i måndagskväll.

Att hon hotar med kommunistspöket är inte bara ett arv från hennes pappa som lät bilda dödspatruller för att rensa universiteten från marxister under 1990-talet. Det har också att göra med att Keiko Fujimori anstränger sig för att undvika ett åtal om korruption.

Inför valkampanjen satt hon i husarrest i ett år åtalad för att ha tagit emot miljontals kronor i mutor av det brasilianska byggbolaget Odebrecht under sin valkampanj 2006. När hon nu inte lyckades bli vald kan hon inte luta sig tillbaka mot politisk immunitet utan kommer att ställas inför rätta – där ett fängelsestraff på upp mot 30 år kan vänta henne.

Om hon döms kan hon hävda att det är en kommunistisk konspiration mot henne.

Pedro Castillo är en nykomling på den politiska arenan i Peru och blev först rikskänd för fyra år sedan när han arrangerade en lärarstrejk som lamslog landets kommunala skolor.

Han har gått till val på att förstatliga delar av gruvnäringen som gett Peru den största ekonomiska tillväxten i Latinamerika de senaste tjugo åren. Castillo menar att tidigare har inkomsten från landets mineraler gått till utländska företag och en liten klick av peruanska affärsmän. Nu vill han se till att rikedomen från mineralerna går till att förbättra landets skolor och sjukvård.

Läs mer:

Perus näste president är utsedd

Castillo utropar sig till vinnare i Peru

Marxist kan bli Perus näste president

Martin Liby Troein: I värsta fall ger Peru en försmak av pandemins politiska konsekvenser

Ämnen i artikeln

Peru
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt