Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-23 19:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/michael-winiarski-fredsforhandlingarna-i-afghanistan-kommer-stota-pa-manga-hinder/

Världen

Michael Winiarski: Fredsförhandlingarna i Afghanistan kommer stöta på många hinder

Bild 1 av 4 Talibanernas förhandlare Abbas Stanikzai i mitten.
Foto: Karim Jaafar/AFP
Bild 2 av 4 USA:s utrikesminister Mike Pompeo och Qatars utrikesminister Mohammed bin Abdulrahman al-Thani.
Foto: Qatar News Agency/AFP
Bild 3 av 4 Kvinna vid sin sons grav utanför Kabul.
Foto: Rahmat Gul/AP
Bild 4 av 4 Chefen för fredsförhandlingarna Abdullah Abdullah.
Foto: Arne Immanuel Bänsch/DPA

För första gången på nära två årtionden har företrädare för Afghanistans regering i Kabul och de sunniextremistiska talibanerna satt sig ner för att förhandla ansikte mot ansikte. Det är ett diplomatiskt genombrott för USA, men att nå en fredsuppgörelse i det förödda landet kommer att stöta på många hinder.

Mötet i Qatars huvudstad Doha mellan de afghanska dödsfienderna, som inleddes i helgen, blev möjligt efter långvariga medlingsförsök från USA:s sida. Det första steget var ett fredsavtal i februari mellan talibanerna och USA, vilket innefattade en stegvis, total amerikansk militär reträtt.

Drivkraften för de historiska förhandlingarna har varit att Donald Trumps administration är angelägen om att före presidentvalet i november uppfylla sitt vallöfte från 2016 om att avsluta kriget i Afghanistan, det längsta i USA:s historia. Ett krig som inleddes efter terrordåden mot New York och Washington den 11 september 2001. Bakom attackerna mot USA stod den islamistiska terrorgruppen al-Qaida, som då hade sin bas i det av talibanerna styrda Afghanistan.

I oktober 2001 invaderades Afghanistan av USA:s krigsmakt. Talibanerna, som styrt landet sedan 1996 och infört strikt sharia - islamisk lag - kördes bort på några veckor och en ny, väststödd regering installerades i huvudstaden Kabul.

al-Qaida jagades också bort, även om det dröjde till 2011 innan terrorledaren Usama bin Ladin spårades upp och dödades i sitt gömsle i grannlandet Pakistan. USA hoppades på att detta var en avgörande seger i det av president George W Bush proklamerade ”krig mot terrorn”.

Men det skulle bli värre: Efter det inledande bakslaget övergick talibanerna till gerillakrig, och det dröjde inte länge innan rörelsen, trots en massiv USA- och Nato-insats med som mest över 150.000 soldater, kontrollerade stora delar av den afghanska landsbygden.

Dessutom spred sig terrornätverket al-Qaida över flera länder, och efter att USA inlett ett nytt krig i Irak och störtat diktatorn Saddam Hussein, fick al-Qaidas avläggare där utrymme att expandera. Efter Irak till Syrien och Nordafrika, och så småningom efterräddes al-Qaida av en ny terrororganisation: Islamiska staten, IS.

Striderna i Afghanistan mellan talibanerna och den USA-stödda regeringen har inte bedarrat. Tvärtom; när det senaste presidentvalet skulle hållas i början av hösten 2019 gick det inte att rösta i stora delar av landet, eftersom talibanerna behärskade en större del av landet än de gjort sedan deras välde störtades 2001.

Under de senaste månaderna har det afghanska inbördeskriget trappats upp igen, särskilt i omstridda områden. Enbart i förra veckan utförde talibanerna enligt det afghanska inrikesministeriet 368 attacker som dödade 49 civilpersoner.

Under de senaste månaderna har det afghanska inbördeskriget trappats upp igen, särskilt i omstridda områden.  Enbart i förra veckan utförde talibanerna enligt det afghanska inrikesministeriet 368 attacker som dödade 49 civilpersoner.

Så sent som i fredags, just innan parterna möttes i Doha, dödades flera tiotals talibaner av afghanska regeringsstyrkor i Kandahar och andra provinser. Och fem afghanska poliser dödades i Kunduz i lördags.

Under flera år har det förts direkta samtal mellan USA och talibanerna, där de senare hade som villkor att alla amerikanska styrkor dras bort. USA:s krav var att inga terrorgrupper av typ al-Qaida eller IS ska få verka i Afghanistan. Under dessa överläggningar fick inte regeringen i Kabul vara med; talibanerna betraktade den som en amerikansk marionett.

Det fortsatta våldet hindrade dock inte de afghanska parterna från att träffas i lördags, och en deltagare beskrev till och med stämningen som ”hjärtlig”. Det kan bero på att de hittills inte berört kontroversiella frågor utan ägnat sig åt formalia.

När det blir dags att diskutera sakfrågor, inte minst hur det framtida Afghanistan ska styras och vilka lagar som ska råda, kommer säkerligen de djupa motsättningarna mellan parterna att komma upp till ytan.

Båda sidor är ense om vissa allmänna begrepp; Afghanistan ska vara en oberoende och islamisk stat.

Men hur de ska kunna komma överens om demokratiska fri- och rättigheter, inklusive rättigheter för kvinnor och etniska minoriteter, och ytterst en maktdelning som båda kan acceptera, är ett mysterium.

Talibanerna motsätter sig till och med val, de vill att Afghanistan styrs av sharia, fundamentalistisk islamisk lag, som det uttolkas av det muslimska prästerskapet.

Regeringen i Kabul förespråkar däremot en modell där demokrati, rösträtt, pressfrihet och respekt för att mänskliga rättigheter skyddas i grundlagen.

Ämnen i artikeln

Kabul
al-Qaida
Donald Trump
USA
Afghanistan
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt