Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-19 22:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/michael-winiarski-nya-samtal-kan-forhoppningsvis-minska-krigsrisken/

VÄRLDEN | KOMMENTAR

Michael Winiarski: Nya samtal kan förhoppningsvis minska krigsrisken

Bild 1 av 2 – Nato kommer inte att låta Ryssland diktera andra länders säkerhetspolitiska val och upprätta inflytandezoner, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens efter onsdagens överläggningar mellan Ryssland och militäralliansen.
Foto: John Thys/AFP
Bild 2 av 2 USA:s vice utrikesminister Wendy Sherman, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, Rysslands vice utrikesminister Alexander Grushko, and Rysslands vice försvarsminister Alexander Fomin under mötet i Bryssel.
Foto: Olivier Hoslet/AP

Inte heller onsdagens möte mellan den västliga försvarsalliansen Nato och Ryssland i Bryssel ledde till något genombrott som kan minska den upptrappade spänningen i Europa. Men parterna sitter kvar vid bordet, och förhoppningen är att det kan dämpa krigshotet mot Ukraina.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vidhöll efter onsdagens möte att det inte finns något utrymme för kompromisser i frågan om att Ukraina och andra länder själva ska ha suverän rätt att bestämma sin säkerhetspolitik.

Det är just den rätten som Ryssland har ifrågasatt i den kravlista som överlämnats till USA och Nato. Från Moskvas horisont betraktas Natos utvidgning, med 14 nya medlemmar efter 1997, som ett hot mot Rysslands säkerhet.

I centrum för förhandlingarna står Moskvas krav att Ukraina aldrig ska få bli medlem i den västliga försvarsalliansen, där allvaret har understrukits genom den stora militära uppladdningen med 100 000 soldater vid Ukrainas gräns. Stoltenberg varnade för att rysk aggression mot Ukraina kommer att bli kostsamt för Ryssland. Utöver nya omfattande ekonomiska sanktioner kan det bli fråga om att Nato placerar ytterligare styrkor i östra Europa.

Från Moskva har man avfärdat de västliga farhågorna om ett ryskt anfall mot Ukraina.

– Nato kommer inte att låta Ryssland diktera andra länders säkerhetspolitiska val och upprätta inflytandezoner, sade Stoltenberg, som också betonade att det finns en verklig risk för en ny väpnad konflikt i Europa.

Natochefen menade att det var ett positivt tecken att västalliansen och Ryssland satt runt samma bord och diskuterade väsentliga frågor. Men han tillade att det finns stora åsiktsskillnader mellan Nato och Ryssland som inte blir lätta att överbrygga.

Från Natos och USA:s sida har det understrukits att det är svårt att bedriva diplomatiska förhandlingar med ”revolvern riktad mot huvudet”, men man har ändå satt sig ned med ryska företrädare i Genève och nu i Bryssel.

Från Natos och USA:s sida har det understrukits att det är svårt att bedriva diplomatiska förhandlingar med ”revolvern riktad mot huvudet”, men man har ändå satt sig ned med ryska företrädare i Genève och nu i Bryssel.

Det har Kreml inte lyssnat på, utan upprätthåller det militära trycket mot Ukraina. I tisdags, dagen efter mötet i Genève, inledde ryska arméförband en ny militärövning i västra Ryssland, nära den ukrainska gränsen, med 3 000 soldater och 300 stridsvagnar och pansarfordon.

Det var den andra militärmanövern vid Ukrainas gräns på en månad.

Det är kanske inte bara ett sätt att öka pressen på USA att böja sig för några av Rysslands krav. Det kan också ses som ett avvisande svar på den enda eftergift som USA hittills har sagt att man är redo att överväga: Att båda sidor begränsar sina militärövningar och utplacering av robotar i Europa.

Men Moskva har under hela den militära uppladdningen runt Ukraina förklarat att man är i sin fulla rätt att förflytta trupper och träna sin militär inom Rysslands gränser.

När förhandlingarna med Ryssland inte bedrivs enbart av USA, utan med deltagande av Natos alla 30 medlemmar, blir samtalen mer komplicerade och de olika ländernas enskilda intressen får betydelse.

Från amerikanskt håll betonar man att det råder bred enighet med USA:s allierade i Europa. Men att det finns olika åsikter om hur den ryska offensiven ska bemötas är ingen hemlighet. Tyskland och Frankrike är öppna för kompromisser med Moskva, medan de östeuropeiska Natomedlemmarna befarar att USA är redo att göra eftergifter till Ryssland.

Ämnen i artikeln

USA
Ryssland
Nato

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt