Polen ska som första Natoland leverera stridsflygplan till Ukraina. Det blir möjligt tack vare att den polska försvarsmakten undergår en gigantisk upprustning genom inköp av avancerat krigsmateriel. Följden är att Polen om några år får Europas största militära markstyrka.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-03-31 02:53
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/michael-winiarski-polen-pa-vag-att-bli-europas-nya-militara-supermakt/
Första gången det talades om att Polen var redo att hjälpa Ukraina var för ett år sedan, strax efter att Ryssland gått till anfall mot sitt grannland. Men USA, och därmed Nato, sade nej. President Joe Biden har också sagt tvärt nej till Ukrainas vädjanden om att få amerikanska stridsflygplan av typ F-16.
Då agerade väst ännu försiktigt, och det var inte aktuellt att skicka tungt eller avancerat krigsmateriel som långskjutande artilleri och stridsvagnar.
Stridsflyg var än mer uteslutet, med argumentet att det kunde uppfattas som provokativt av Ryssland, och att Nato riskerade att mer direkt dras in i kriget.
Men det resonemanget har stegvis tappat fart. I stället har argumentet stärkts för att Ukraina snabbt behöver få så mycket militärt stöd som krävs för att Ryssland ska besegras. Ett utdraget krig ligger i ryskt intresse. Med tiden har Ukraina fått militärt stöd från väst för dussintals miljarder dollar, till slut inklusive Leopard 2- och Abrams-stridsvagnar.
Men hittills inte stridsflyg. När den polske presidenten Andrzej Duda i veckan meddelade att ett antal Mig-29-plan ska skickas till Ukraina är det därför sannolikt att det har fått grönt ljus från Washington.
I en första omgång ska fyra plan levereras, och under de kommande veckorna sammanlagt ett dussin. Slovakien följer efter, och avser att skicka 13 av sina Mig-29:or till Ukraina.
Det innebär ingen större uppoffring för Polen, som i dag har 28 exemplar av det ryska jaktplanet som kom i bruk under sovjettiden på 1980-talet. Tanken är att de ändå med tiden ersätts av mer avancerade västliga plan.
Det är förmodligen en smart lösning. F-16 och andra västliga plan är mer avancerade, men har nackdelen att de kräver en lång utbildningstid för ukrainska flygare. Ukrainas flygvapen har haft Mig-29 i årtionden, vilket innebär att ukrainska piloter snabbt kan börja flyga dem.
Men det är ont om tid: Den ukrainska armén väntas någon gång i vår inleda en motoffensiv mot ryskockuperade områden. Då kommer infanteri, pansar och artilleri ha stort behov av flygunderstöd.
För polackerna har det ryska anfallskrig som drabbat grannlandet bekräftat vad de har varnat för i årtionden, medan politiska ledare i EU och USA länge slog dövörat till. Det sitter djupt i polackernas historiska dna att de kan bli ett offer för ett nytt försök av den ryska imperialismen att stjäla land.
Därför har Polen sedan flera år, i politisk enighet, ägnat sig åt att rusta upp sin militär, medan övriga Europa har låtit sina försvarsmakter att förfalla. Det krävdes ingen plågsam omvändelse, som för tyskarna och deras ”Zeitenwende”, för att ta konsekvenserna av Rysslands invasion.
Polen lade förra året ut 2,4 procent som andel av landets bnp på försvaret (15 miljarder dollar), vilket är över Natos uttalade mål att varje medlemslands försvarsutgifter ska överstiga 2 procent. I år blir det 4 procent. Och regeringens mål är att komma upp i 5 procent av bnp. Det skulle vara i särklass mest inom Nato.
Polens försvarsmakt, som redan är en av Europas starkaste, kommer alltså att bli ännu mer kraftfull. Lite drastiskt uttryckt är Polen i färd med att bygga kontinentens militära supermakt
Polens försvarsmakt, som redan är en av Europas starkaste, kommer alltså att bli ännu mer kraftfull. Lite drastiskt uttryckt är Polen i färd med att bygga kontinentens militära supermakt. Trots att Biden har muttrat om den odemokratiska regeringspolitiken i Warszawa är Polen en allt viktigare säkerhetspolitisk partner för USA.
Det handlar såväl om Polens nyckelroll i det politiska, humanitära och militära stödet till Ukraina som i den polska krigsmaktens tyngd på Natos nordöstra flank och i Östersjöområdet.
Förra sommaren utlovade försvarsministern Mariusz Błaszczak att Polen kommer att få den starkaste landstyrkan i Europa. Polen har redan fler stridsvagnar än Tyskland och målet är att fördubbla armén från dagens 150 000 till 300 000 man till år 2035.
Inköpen av moderna stridsvagnar och flygplan har bara börjat, mest från Sydkorea och USA.
Att man väljer Sydkorea och inte Europa har flera orsaker. Det är billigare och anses vara mer leveranssäkert. Ett annat skäl är att den nationalkonservativa regeringen vill undvika påtryckningar från EU vad gäller den icke-demokratiska utvecklingen i Polen. Regimens starke man Jarosław Kaczyński har sagt att ”vi är redo att köpa vapen i andra EU-länder, men vill inte höra att Polen inte är en rättsstat”.
Frågan är hur Polen ska ha råd att lägga ut astronomiska belopp på motsvarande 110 miljarder euro på försvaret fram till 2035. Det är i samma division som de EU-fonder som är frysta, på grund av den polska regeringens bristande respekt för oberoende domstolar.
Satsningen på försvaret har utbrett stöd över partigränserna. Men det har politiska risker i ett land med 17-procentig inflation. I oktober är det parlamentsval, och utan EU-pengar kan regeringen tvingas till drastiska ekonomiska nedskärningar. Och då blir inte bara krigsrisken och den nationella säkerheten en valfråga.
Läs mer: Michael Winiarski: USA:s tvekan för att Ukraina får vänta