Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-15 21:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/michael-winiarski-rysk-revanschism-oroar-kazakstan/

VÄRLDEN | KOMMENTAR

Michael Winiarski: Rysk revanschism oroar Kazakstan

Kasym-Zjomart Tokajev och Vladimir Putin i S:t Petersburg i juni.
Kasym-Zjomart Tokajev och Vladimir Putin i S:t Petersburg i juni. Foto: Gavriil Grigorov/TASS

Som en följd av det ryska anfallskriget mot Ukraina har Kazakstan och övriga centralasiatiska länder börjat distansera sig från Ryssland. De befarar att de kan bli nästa mål för rysk aggression. Det är en motgång för Putins ambition att återta kontrollen över det tidigare sovjetryska imperiet.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Märkliga scener utspelades vid det årliga S:t Petersburg International Economic Forum i juni. Forumet, som ska föreställa ett slags ”ryskt Davos”, var i år ägnat åt att visa att Ryssland inte alls är isolerat, utan allt är ”business as usual”. Detta trots de västliga straffsanktioner som infördes mot Ryssland efter annekteringen av Krim 2014.

Men leden av utländska investerare och statsledare har glesnat för varje år. Vid årets möte var Rysslands tilltagande isolering tydlig: Inga västliga ledare deltog. Bland de mest namnkunniga märktes i stället marionettledaren i den ryskockuperade utbrytarrepubliken i Donetsk och en lågt rankad företrädare för Afghanistans talibaner - som pikant nog i Ryssland fortfarande klassas som en terrorgrupp.

En av få statsledare som fanns på plats var Kazakstans president Kasym-Zjomart Tokajev, men det visade sig inte vara någon större tröst för den ryska ledningen. Tvärtom blev det en kalldusch för Putin.

Under ett drygt timslångt tal lade Putin fram sina teser om att det är västvärlden som lider mest av sanktionerna och att ”den speciella militära operationen” i Ukraina är helt laglig och går helt enligt plan. Putin hävdade att den ryska insatsen syftade till att beskydda rysktalande i Donetsk och Luhansk.

Tokajevs uttalanden i S:t Petersburg var inte i linje med Putins världsbild.
Tokajevs uttalanden i S:t Petersburg var inte i linje med Putins världsbild. Foto: TASS

Under det följande panelsamtalet med Putin, modererat av Margarita Simonjan, chef för stats-tv-bolaget RT, förklarade Tokajev att Kazakstan kommer att fortsätta att rätta sig efter de västliga sanktionerna mot Ryssland. Men inte nog med det: Tokajev sade att Kazakstan – till skillnad från Ryssland – inte kommer att erkänna de två separatistiska ”folkrepublikerna” i Donetsk och Luhansk, som han betecknade som ”kvasi-stater”.

Det syntes tydligt hur obekväm Putin var när hans kazakstanska kollega förkastade den ryska politiken i Ukraina. Putin har nog aldrig tidigare utsatts för nesan att bli offentligt motsagd av ett annat lands ledare från samma podium.

Det syntes tydligt hur obekväm Putin var när hans kazakstanska kollega förkastade den ryska politiken i Ukraina. Putin har nog aldrig tidigare utsatts för nesan att bli offentligt motsagd av ett annat lands ledare från samma podium.

För många bedömare kom Tokajevs mothugg mot Putin oväntat. I början av januari, månaden före den ryska invasionen av Ukraina, hade Ryssland sänt en ”fredsbevarande” insatsstyrka till Kazakstan för att hjälpa till att slå ned kravaller som utlösts av prishöjningar på bränsle. Över 200 människor dödades i sammandrabbningar med militär.

Säkerhetsstyrkor vid protesterna i Kazakstan.
Säkerhetsstyrkor vid protesterna i Kazakstan. Foto: TASS

Enligt Moskvas synsätt räddade den ryska insatsen Tokajevs regim. Men när Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari visade inte regeringen i Nur-Sultan tillbörlig tacksamhet och entusiasm, utan förklarade sig neutralt. Snart kom det förväntade svaret från Moskva: ett antal avbrott i en oljeledning från Kazakstan till Ryssland.

Det var inte så det såg ut direkt efter den ryska interventionen; genom att agera som en resolut säkerhetsgarant tydde det mesta på att Moskva hade stärkt sitt inflytande i ytterligare en före detta sovjetrepublik. På samma sätt som då Lukasjenkos regim i Belarus pressats att bli mer prorysk efter att Moskva räddat den från den folkliga revolten i augusti 2020.

Därmed, förmodade många, skulle maktbalansen i Centralasien tippa över till Rysslands fördel gentemot ett expansivt Kina. USA har efter förra sommarens uttåg från Afghanistan i stort sett lämnat regionen.

Men ett halvår senare har Rysslands inflytande i den strategiskt belägna regionen snarast försvagats. Det är ett direkt resultat av invasionen i Ukraina, där Ryssland visade sina revanschistiska huggtänder, men samtidigt blottlade den ryska militärens svaghet.

Det var inte långsökt att se att Kazakstan har mycket gemensamt med Ukraina. Båda har territorier med rysk befolkningsmajoritet som av ryska nationalister betraktas som en del av Ryssland; I Ukraina bland annat Donbass, och i Kazakstan de norra delarna, som ibland kallas för ”södra Sibirien”.

Kasym-Zjomart Tokajev.
Kasym-Zjomart Tokajev. Foto: TASS

Och på samma sätt som Putin har underkänt Ukrainas rätt att existera som ett självständigt land, har han låtit förstå att han ser Kazakstan som en artificiell stat. Putins svar till Tokajev var osminkat: ”Vad var Sovjetunionen? Det var det historiska Ryssland”:

Vilket är argument som – precis som i Ukraina – kan användas för att rättfärdiga en rysk annektering.

Det är därför de centralasiatiska staterna - Kazakstan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Kirgizistan och Turkmenistan – nu försöker skaffa sig armlängds avstånd mot Moskva. Och det var därför som de fem ländernas presidenter träffades den 21 juli – utan rysk närvaro – för att dryfta det nya geopolitiska läget och förhållandet till Ryssland.

Ämnen i artikeln

Kazakstan
Ryssland

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt