Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-25 23:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/michael-winiarski-sanktioner-mot-ryssland-for-misstankta-mordforsoket-lar-inte-bita/

Världen

Michael Winiarski: Sanktioner mot Ryssland för misstänkta mordförsöket lär inte bita

Rysslands president Vladimir Putin och FSB-chefen Alexander Bortnikov.
Rysslands president Vladimir Putin och FSB-chefen Alexander Bortnikov. Foto: Alexei Nikolsky

Inte mycket tyder på att EU:s och Storbritanniens nya sanktioner mot Ryssland för det misstänkta mordförsöket på Putinkritikern Aleksej Navalnyj kommer att påverka landets beteende.

Tidigare sanktioner har inte gjort det.

När den ryska ex-spionen Sergej Skripal och hans dotter förgiftades med det sovjetiska kemiska stridsmedlet novitjok i den engelska staden Salisbury 2018 malde EU:s kvarnar långsamt. Då tog det nästan ett år innan EU beslutade sig för straffsanktioner mot den ryska militära underrättelsetjänstens ledning.

Denna gång har EU agerat betydligt snabbare, på mindre än två månader.

Navalnyj insjuknade akut samband med en valturné i Sibirien den 20 augusti, och blev efter två dagar evakuerad till ett sjukhus i Berlin. Inom några veckor fann ett tyskt militärt laboratorium att han exponerats för en variant av nervgiftet novitjok.

Efter att Navalnyj hade vaknat upp ur sin koma sade han i den första intervjun (till tidskriften Der Spiegel den 1 oktober): ”Jag hävdar att Putin låg bakom brottet, och jag har ingen annan förklaring till det inträffade”.

Tyskland förbundskansler Angela Merkel, som besökte den ryske politikern vid hans sjukbädd på sjukhuset Charité i Berlin, kommenterade: ”Navalnyj är ett offer för ett brott som syftade till att tysta honom”.

Vem Merkel här utpekade rådde ingen tvekan om. Inte heller att hon med sin gest stärkte Navalnyjs ställning som Rysslands främste oppositionspolitiker.

FSB-chefen Aleksander Bortnikov.
FSB-chefen Aleksander Bortnikov. Foto: TASS

EU-sanktionerna riktas inte bara mot höga spionchefer som FSB-chefen Aleksander Bortnikov och två biträdande försvarsministrar. Även två nära medarbetare till Putin som båda är knutna till presidentkansliet har talande nog listats. Det handlade om personer som det enligt EU finns anledning att tro ska ha deltagit i planeringen av attentatet mot Navalnyj. Och den brittiska regeringen, som inte längre räknar sig till EU-familjen, hängde på och förklarade att man ska tillämpa samma sanktioner.

Putins talesperson Dmitrij Peskov fördömde sanktionsbeslutet som ”en medvetet ovänskaplig åtgärd mot Ryssland”. Utrikesminister Sergej Lavrov sade att Moskva kommer att svara med proportionella åtgärder.

De öst-västliga politiska relationerna har därmed nått en ny bottennivå. Inte minst visar Merkels tydliga markeringar att stämningen mellan Tyskland och Ryssland, som tidigare haft något av en särställning, blivit kyligare.

Frågan är dock: Har denna typ av sanktioner, som riktas mot enskilda höga ämbetsmän, någon verklig effekt?

En som tvivlar är Navalnyj. I intervjun i Der Spiegel hävdade han att sanktioner inte är särskild kännbara så länge man fortsätter låta Rysslands elitskikt nyttja allt vad Europa har att erbjuda. Navalnyj menar att de trots alla sanktioner har en ganska bekväm tillvaro i Väst:

– Det Putin bryr sig om är makt och att personligen berika sig, och dessa två saker är oskiljaktiga. Hur många miljarder kan han ge till sina döttrar och vänner? Det skulle skada dem om Europa sätter gränser och konfiskerar deras tillgångar.

Foto: HANDOUT

På frågan om han anser att EU ska stoppa naturgasledningen Nord Stream 2 till Tyskland svarar Navalnyj undvikande, men slår fast att han motsätter sig sanktioner mot Ryssland som helhet:

– Vad vi behöver är sanktioner mot specifika gärningsmän, och jag kan säga, de skulle välkomnas av 95 procent av det ryska folket. Då skulle de som tjänar på det korrupta systemet inte längre kunna njuta av livet i Berlin.

Också den brittiske Östeuropakännaren och statsvetarprofessorn Mark Galeotti är skeptisk till att sanktionerna skulle påverka Rysslands politik.

I The Moscow Times skriver han att ”de alla tillhör en regim som förgiftar, skjuter eller på andra sätt straffritt siktar in sig på sina fiender”. Och han tillägger att sanktionerna inte kommer att skada Kreml eller påverka dess framtida handlande.

Läs mer:

Brittisk spionchef varnar för Ryssland och Kina

Sverige står bakom EU-sanktioner mot Ryssland

Ämnen i artikeln

Ryssland
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt