Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-08-03 14:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/migranternas-hungerstrejk-kan-spracka-belgiens-regering/

VÄRLDEN

Migranternas hungerstrejk kan spräcka Belgiens regering

Sedan sex veckor hungerstrejkar hundratals papperslösa migranter i Bryssel. För vissa börjar hälsoläget bli kritiskt.
Sedan sex veckor hungerstrejkar hundratals papperslösa migranter i Bryssel. För vissa börjar hälsoläget bli kritiskt. Foto: Kenzo Tribouillard/AFP

Många vägrar mat, några också vatten. Hundratals migranter som levt utanför det belgiska samhället i åratal kräver uppehållstillstånd. Flera partier hotar lämna regeringen om någon av de hungerstrejkande dör.

Hungerstrejken började den 23 maj och pågår vid de två universiteten ULB och VUB samt i en kyrka i Bryssel. Nästan 500 migranter, varav många från Nordafrika och Asien, kräver arbets- och uppehållstillstånd. De flesta har bott i Belgien och arbetat svart i många år.

Hälsoläget försämras nu kraftigt för flera av de strejkande. Sedan i fredags vägrar några att dricka vatten. En handfull har sytt igen sina egna munnar.

Detta har gett ringar på vattnet inom politiken.

I måndags hotade Pierre-Yves Dermagne, den socialdemokratiske arbetsmarknadsministern, att hans parti kommer att lämna regeringen om någon av de strejkande migranterna dör. Det fransktalande miljöpartiet säger samma sak.

Partierna kritiserar framför allt migrationsministern, kristdemokraten Sammy Mahdi, för passivitet. De kräver däremot inte att migranterna ska få uppehållstillstånd.

Premiärminister Alexander De Croo.
Premiärminister Alexander De Croo. Foto: Dirk Waem/TT

Regeringen har nu utsett en medlare. Men det är inte tal om någon allmän amnesti eller ändrade regler för uppehållstillstånd, säger migrationsministern i en intervju i BBC World News i helgen.

– Man kan inte tro att bara för att man har varit här i några år får man automatiskt rätt att stanna, säger Sammy Mahdi.

Det tog över ett år att bilda den belgiska federala regeringen efter valet 2019. Premiärminister Alexander De Croo är flamländsk liberal, och regeringen består också av kristdemokrater, socialdemokrater och miljöpartister från de fransktalande och flamländsktalande språkområdena.

Man kan inte tro att bara för att man har varit här i några år får man automatiskt rätt att stanna

I förra veckan skrev också 90 Europaparlamentariker från liberala och rödgröna partier under ett upprop, där de bland annat uppmanar den belgiska regeringen att ge demonstranterna arbets- och uppehållstillstånd.

Svenska EU-ledamöterna Malin Björk (V) och Alice Kuhnke (MP) finns bland undertecknarna.

Det finns inga offentliga uppgifter om hur många papperslösa migranter som lever i Belgien. Men Ciré, den organisation som hjälper dem med bostäder, arbete och språkkurser, uppskattar siffran till mellan 100 000 och 150 000, ungefär en procent av Belgiens befolkning.

Läs mer:

Därför är det så svårt för EU att enas om migration

Pia Gripenberg: Fler kan följa danska asylsystemet

Ämnen i artikeln

Belgien
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt